På lördag drar jag till Indien.
Jag har sagt för länge sedan att när jag blir pensionär så ska jag cykla till Indien. Jag har länge länge haft en önskan om att få besöka Indien men att cykla dit var väl att ta i och får väl mera ses som ett arbetsnamn.
Det får bli med flygmaskin från Arlanda istället
Charter känns lite för bekvämt för mig så jag fixar och trixar ihop resan på egen hand vilket ger en större frihet.
Jag har bokat in mig på diverse boenden och inrikesflyg på egen hand. Det som inte funkar att boka hemifrån är tågresorna men det ordnar sig nog på plats. Dom första veckorna finns det en plan för och jag kommer att bo enkelt på backpacker ställen och billiga hotell.
Första 3 nätterna bor jag på Backpacker Panda i New Delhi.
Därefter bär det av till Himalya med tåg.
Sista biten upp i bergen åker jag med Himalayan Queen
Ska bli spännade att åka efter bergsidorna och på slutet går det genom över 300 tunnlar och över 200 broar.
Jag kommer att bo i Shimla som är en stad med blandning av Engelskt och Indiskt. Det var en gång ett ställe där dom Engelska översittarna tillbringade somrarna för att slippa undan den tryckande värmen i Indien.
Schimla. En stad som hänger på bergväggarna
Jag kommer att tillbringa 4 dagar där, göra lättare promenader i bergen och kolla in en del Hinduiska och Budhistiska kloster.
Tåg tillbaka till Chandigarh och därifrån flyg till Goa. Jag tänkte från början ta mig med tåg söderut men då jag fick ett tips från min Indiska MC vän Vir Nakai att det är en stor hojträff i Goa så får det bli flyg för att hinna dit.
Jag har bokat in mig på ett Back packer ställe vid kusten som heter Bollywood Backyard By BnB för 5 nätter. Väl där är planen att jag skall hyra en Royal Enfield MC för att kunna delta i hojträffen med. Jag är anmäld och har betalt för hojträffen som ska vara en häftig tillställning som arrangeras av Royal Enfiel motorcycles. Så här långt är jag den enda Svenska deltagaren.
Klicka på bilden så kan Ni se vad som kommer att hända under träffen
Så långt har jag planerat sen får vi se vad som dyker upp men jag har en idé om att ta mig längre söderut till Kerala och dess vattenvägar.
Kanske blir det att bo på ett sånt här hotell och glida runt i djungeln, jag hoppas på det.
Sista dagarna kommer jag att tillbringa i Bombay (Mumbai) och förhoppningsvis kunna träffa Vir om han inte är ute på nåt av sina otaliga uppdrag. Jag ska försöka besöka Garage 52 och kolla in deras MC byggen dessutom vill jag besöka Café Leopold i Mumbai. Detta café är en central punkt i boken Shantaram som jag rekommenderar alla att läsa.
Den 1a Decemer flyger jag hem från Indien med Quatar airways med mellanlandning i Doha.
Måste ju hem i tid för kunna börja ploga Brunnsjön också. Jag vill ju inte missa den Svenska vintern.
Resplanen i grova drag
Vi hörs /Tomas
Det började med en hög som liknade skrot.
Jag har de senaste åren trots min talanglöshet försökt mig på att köra den knepiga MC grenen Trial. Det började för tre år sedan med att jag köpte ett vrak, en Italiensk SWM Jumbo som jag renoverade och gjorde en del tafatta försök med. Den kändes lite för brutal för min alltmer vissnande gubbkropp, men då dök en helfrän NSU max 1958 trial MC upp på blocket som jag bara måste köpa. Sagt och gjort så sålde jag snabbt som ögat den Italienska SWM hojen och drog ner till Hjo och inhandlade den fräna NSU hojen.
Inte var den lättare att köra direkt men det blev start i två tävlingar, dels Sixpence trial i Kviberg 2014 sista gången den tävlingen kördes och så statade jag 2015 i 50årsracet i Linköping.
Men jag tyckte det kändes sisådär att baxa runt en hoj på 135 kg då kompisarna körde hojar som väger ca 70 kg.
Då dök det upp ett objekt som väckte tankar i min grånade skalle. I Njurunda fanns en intressant metallhög.
Jorå högen som syns närmast i bild har en gång varit en Fantic trial 305 1989
Eftersom jag hade en kinesisk Hondakopia 250cc 4t med elstart på hyllan efter ett skambud på tradera så drog jag en torsdag i oktober 2015 iväg till Njurunda och inhandalade grejerna.
Tanken var att som den tidsoptimist jag är skulle ha en körklar färdigbyggd hoj till våren 2016.
Det sket sig då jag kom på att mina utrymmen svämmmat över av såväl klara som oklara objekt. Jag fick ta tag i en Isracinghoj som jag hade stående och gör en rejäl uppsnyggning av den så den kunde bli säljbar.
Den här veteranisracern färdigställdes och såldes innan trialbygget startades
Fler ursäkter dyker upp då jag fick stora bekymmer med mina knän och studsade på kryckor ett tag.
Men efter nyår borde det väl finnas tid att färdigställa. Nja då jag plogar skridsko och isrcaingbanor och som den ideellt arbetande människa man är så får man sätta sina egna intressen i andra rummet. Sen blev det en Berlinresa i mars, flyttade hemifrån i maj med allt strul det innebär, tog åt mig en hel del lönearbete och drog iväg på en längre MC tur till Lofoten och Kebnekaise.
Ja sen är man ju mitt i sommaren och har inte lust att krypa in i garaget samtifdigt som som det dyker upp ytterligare lönearbete och ytterligare en MC semester till Finland.
Nog av ursäkter nu, men det är bara att inse att hösten är den idealiska årstiden att färdigställa tänkta projekt och nu har jag nått ett av mina hojbyggarmål nästan ett år försent men vad gör väl det
Så här lyckades jag få till sakerna från första bilden. Nu inväntar vi sommaren
Samma från andra sidan
Ett delmål avklarat så nu är det dags att gå vidare.
Vi hörs /Tomas
Hösten den bästa årstiden för Enduro.
Varför det då?
Det är inte för hett, det är för det mesta skitigt och tre av dom fyra största tävlingarna i äger rum inom loppet av två månader.
Ränneslättsloppet i slutet av september med ca 2000 startande
Gotland Grand National 29 oktober med 3000 deltagare
Novemberkåsan 5 november. Världens tuffaste Endurtävling där ibland endast ca 10% tar sig imål.
Jag har själv kört ett oräkneligt antal endurotävlingar men aldrig kommit på tanken att köra Novemberkåsan Jag erkänner att jag är för talanglös och saknar det där som krävs för att bygga den fysik som krävs
Efter att ha fått kollat och lyssnat på Sveriges internationellt största Endurostjärna Anders Eriksson i programmet "I huvet på Gunde Svan" så förstår man vilket pannben som måste till för att bli bäst.
Trots att Anders vunnit 7 VM guld så har han aldrig lyckats vinna Gotland Grand National. Anders har också 3 segrar i Novemberkåsan
Anders Eriksson
En som istället vunnit 8 gånger på Gotland är Dala-Järna killen Mats "Lappen" Nilsson lägg därtill att han vunnit massor av SM guld i Motocross och lägg till 3 segrar i Novemberkåsan.
Kolla dom här 3 kortfilmerna som handlar om Mats Nilsson. Den talanglöse som visar att med vilja och tjockt pannben så går det att träna sig till toppen.
Det är nåt visst med folket från Dala-Järna trakten. Finns en hel del likheter med Gunde där.
Mats "Lappen" Nilsson tar starten på Gotland Grand National.
En härlig skildring om en mycket speciell människa.
Att Sverige med sina 6000 licensierade Enduroförare har en framtid framgick nu senast då vårt Juniorlandslag vann lag VM i Enduro. Mycket starkt i världens största MC racing gren.
Jag var och kollade dom lokala framtidsförarna i torsdagskväll då SMK Hedemoras motocross/Enduroskola hade säsongsavslutning på motorstadion.
Man körde en dagetapp innan mörkret la sig, käkade varmkorv och drog iväg på nattetappen med pannlamporna tända.
Det värmde i ett gammmalt Endurohjärta att få se ungar från ca 6 år och upp till 14 åringar kämpa i mörkret i skogen.
En av morgondagens Endurostjärnor
Vi hörs/Tomas
Leffe the blues biker.
Var idag och lånade en slags nyckel så jag kan på ett obehörgt sätt ta mig in i ett stort elskåp.
Gamla polaren Leffe B som är mer behörig än mig lånade välvilligt ut en sådan till den obehörige.
Leffes stora hobbys. Gitarrer och motorcyklar
Han var noga med att ciggen i högernäven skulle vara tänd då bilden togs.
En godmodig man som allt har en del skojiga saker i sin verkstad/lager/garage.
Flipperspel mixerbord och ett konstverk av Hasse "Bison" Ager pryder sin plats
Lätt pimpad BSA B33. Lägg märke till Marschall boxarna på golvet
En vacker trike av märket Monark. Silvertejpad bakring förhöjer helhetsintrycket
En kompetent hojåkare med ett förflutet som Isracingåkare innan en taskig krasch avslutade karriären, men kärleken till musik och motorcyklar sitter i.
Vi hörs / Tomas
Amerikabrev indirekt från Bonnevillle salt flats.
Jag träffade honom första gången i Hedemora 21 december 1996 då vår isracingbana invigdes och han var med och körde det Svenska kvalet för nominering till vidare VM kval. Sen dess har vi råkats då och då vid diverse isracingevenemang. Anders som alltid gillat ESO motorer fick så småningom en idé om att ta sig till Amerika närmare bestämt till Utah och Bonneville salt flats för att sätta hastighetsrekord med en ESO motorförsedd motorcykel och han har hitintills lyckats knipa 2 rekord.
När han var där i augusti så bad jag honom ta hem lite salt från denna saltöken som en souvernir till mig.
Idag när jag kollade min postlåda så fann jag en påse äkta Bonneville salt.
En Hälsing kan man lita på. Det här saltet ska jag vårda och akta, möjligen kan jag då jag känner mig på humör offra nån nypa till gröten då man som pensionär som vissa hävdar inte har råd med salt till gröten.
Jag fick den här kepan i födelsedagspresent av Anders tidigare.
Tänk Er Bonnevillesaltad gröt som jag käkar med den här kepan på skallen
Anders håller nu på att färdigställa en extrem streamliner MC som han med en ESO motor från början av 60-talet tänker slå fler rekord med.
Den gamla rekordmaskinen blir nu kvar i Amerika. Troligen köps den av någon samlare
Anders rekormaskin som nu pensionerats. Mycket egen design men funktionell.
Klicka på bilden och följ EdstugaAnders byggblogg med den kommaande hojen
Vi hörs /Tomas
Anders Eriksson Enduro. Finns inget att tillägga
Anders Eriksson är Sveriges största MC racingförare någonsin, 7 VM guld i världens största MC diciplin Enduro.
Den blicken siktar alltid högt
Första gången jag såg Anders Eriksson i aktion måste ha varit 1990 på endurotävlingen ”Onkel Toms Hutte” i Tyskland då han som 17 åring och okänd för Enduropubliken på en Kawa 125a körde skjortan av nästan alla. Tog bara ett år till innan han blev yrkeschaffis för Husaberg och många ställde sig frågande till att man satsade på en oerfaren junior. Men det kloka folket bakom Husaberg hade kunnandet och känslan om vem dom satsade på. Han blev senare värvad av Italienska Husqvarna och hjälpte Husqvarna återigen till världstoppen.
Efter att ha kollat kvällens program ” I huvudet på Gunde Svan” så ser man vilka likheter som tävlingsmänniskor, noggrannhet och målinriktning dom har. Han har ju även visat upp sig i ”Mästarnas mästare” där han blev utslagen eftersom han inte fixade att stapla stenar.
Två av världens största idrottsmän
Jag blev även imponerad av hur duktig Gunde var på MC men den människan verkar ju ha talang eller är det träningsvilja för allting.
Ja jag erkänner att även jag tillsammans med Gunde fällde en del tårar under kvällens program. Kändes trots allt lite manligt efter att ha hört Anders berättelser.
År 2010 kördes lag SM i Enduro för andra gången som en ren lagtävling under 6 timmar i Hedemora. Det var ett varvlopp som var en slags stafett. Anders Eriksson körde sista varvet för Tibro och när Anders bakhjulade över mållinjen som etta var glädjen jublande och äkta. Trots alla VM guld så verkade han minst lika lycklig över att få ta hem SM guldet för sin klubb Tibro MK.
Anders passion för Endurosporten försvinner aldrig, han tävlar fortfarande i Elitklassen i Sverige och han är tränare och mentor för Sveriges bästa juniorer. Behöver väl knappast tillägga att han även jobbar på Motocross och Endurogymnasiet i Tibro.
Vi hörs /Tomas
Bomber och granater. Anfäkta och anamma.
Jag flög för en dryg vecka sedan till Luleå för att fara vidare till Boden och gratta lillgrabben på hans 24 årsdag, Hans jobb är ju att ständigt göra lumpen så det blev 2 flugor på smällen då det var garnisonens dag på lördagen. Kul att kolla hans arbetsplats och att få kolla en massa gigantiska krigsmaskiner med stora motorer i.
Det blev även en busstur till Rödbergsfortet som numera är enbart ett turistmål och är en del i Bodens fästning. En guidad intressant vandring inne i det 110 år gamla bergrummet.
Bodens fästning är något helt annat än en tändstickstavla ur Karl Bertil Jonssons Jul
Så här ska Sverige försvaras mot den lede fi i öster
Jag har senaste veckan i egenskap av bemmaningsföretag åt mig själv varit med om att placera ut 70 st betongelement á 3,6 ton som ska bli en modärn luxiös miljöstation vid Garpenbergs gruva
Det här skulle Erich Honecker ha gillat
Eftersom jag försöker sälja en Yamaha XJ 600 Diversion som stått obrukad några år så sätter skiten igång och går illa. Känns som det är nåt knas med förknasarna och det är inte det roligaste att börja rota i såna där vacumstyrda kranar, pumpar och annan skit med massor av slangar hit och dit men det går framåt och förhoppningsvis om jag får tomgången att funka kan det bli affär om några dar.
Ett gytter av onödiga men nödvändiga slangar som jag rivit isär 2 ggr Japanskt skit.
Nej roligare är det med lite skapande verksamhet. Jag har tagit tag i mitt trial MC bygge igen som det var tänkt att skulle ha varit klart i våras.
Undrar just vad det kan bli. En inspirationsöl är aldrig fel
Javisst bidde det en ljuddämpare
Mycket detaljer återstår och kanske jag får komplettera med ytterligare ljuddämpare så det inte väsnas för mycket när Hedemoras TrialTokar drar till skogs.
Det kyler på knäpp era koftor som Norrbottens Järn sjöng en gång i tiden.
Vi hörs
