Indien del 2 ochenhalv

Det är väldigt segt internet här i Himalaya så jag har inte tålamod med blogginlägg så det får bli en sammanställning då jag kommer åt ett raskare nät.
Jag uppdaterar desto flitigare på facebook om nu nån har lust att kika in där och visst kan man tycka som man vill om FB men det är mycket enklare att uppdatera. 
Hoppa in på facebook och  leta efter gruppen. Lazon i indialand.
 

Indien del 2.

Lite kommunikationsproblem (men vicket långt ord det blev) just nu. Telefonfan har pajat så några fler livesändningar blir det inte på ett tag😕. Jag har haft ett par fullmatade dagar med en massa besök i en massa tempel och pampiga byggnader. Att det råder religionsfrihet i denna världens största demokrati. Jag ha besökt islamska moskeer, shikiska tempel, buddhistiska tempel, syriansk kristen kyrka, begravningbyggnader och inte känt något direkt hat mellan dessa.
Igår kväll hamnade jag på party med en Norsk tjej, en Fransyska och tre indianer där vi satt på golvet och käkade kyckling och ris med fingrarna ur gemensamma skålar. Stark mat och mycket öl gjorde att det blev en trivsam samvaro.
 
Idag var jag till det mytomspunna TAJ MAHAL drygt 200km söder om New Delhi. Ett häftigt skrytbygge av gigantisk storlek som lockar 30 000 turister om dagen de flesta Indier.
Inte Taj Mahal men den gigantiska mosken i Delhi
 
 Det framgår väl på bilden vilken fruktansvärt skitig luft som hänger över norra Indien just nu. Det börjar retas ordentligt i bröstkorgen nu så jag kliver på Himayan Queen kl 07.40 i morgon och drar till Shimla i Himalya.
Hoppas på bättre luft där och att jag får fart på telefonfan då jag har en del bilder som ligger gömda i den.
 
Om inte annat så kan det dröja 1 vecka innan jag får tillgång till wifi och berätta mer
 
Vi hörs / Tomas
 

Indien del 1

Ett långt och händelserikt dygn har passerat. Motorstopp på tåget till Arlanda så jag fick ringa fodervärden till min Citroen som fick dra till Krylbo och plocka upp mig och ytterligare 2 Arlandapassagerare som kände lite desperation.
Barn och barnbarn passade på att vinka av farsan/farfar på Arlanda.
 
 Flygning gick väl bra men de är ju så tråkigt att sitta i en flygstol så länge. Nångång vid 04.30 blecket lokal tid landades det i New Delhi.
Prutade på en taxi som i nattmörkret skulle hitta Backpacker panda som verkade ha försvunnit trots att vi åkte i rätt kvarter och letade, för övrigt ett riktigt sunkigt kvarter med en maassa kossor som placerade ut sportmössor överallt. Det dök upp en trevlig välklädd herre som skulle hjälpa mig hitta stället men han släpade istället med mig till en researrangör som skulle hjälpa mig men när han bad om mitt mastercard utan att ha visat nån faktura blev jag skitförbannad då han tänkte dra 18000 kr som jag inte bett om. Det gick hett till och nu har jag hotell, tåg och en chaffis med bil fixad i 10 dagar för bara en bråkdel av det han krävde först.
Jag upptäckte från hotellfönstret en massa parkerade motorcyklar som väckte min nyfikenhet.
 
Det visade sig att hela gatan var en enda stor utomhusverkstad för MC och bilar. Man slipade, riktade och lackade en massa kantstötta bilar direkt på gatan, man vulkade däck och la på nya slitbanor inget verkade omöjligt.
Däcktillverkning
 Lackverkstad
 
Kul ställe men ännu roligare är det i trafiken. Det är det vansinnigaste jag upplevt men på nåt vis funkar det med stor hjälp av signalhornen och att det ryms tre fordon i varje fil.
En förnuftig påminnelse
 
Kollektivtrafiken är välutvecklad
Fordon för småbarnsfamilj. Pappan har ju hjälm i alla fall.
 Jag blir kvar i New Delhi kaoset ett par dagar ytterligare inklusive en dagsutflykt till Agra för att kolla in templet Taj Mahal. Sen framåt onsdag tar jag tåget till Shimla i Himalaya.
 
Vi hörs /Tomas
 
 
 
 
 

På lördag drar jag till Indien.

Jag har sagt för länge sedan att när jag blir pensionär så ska jag cykla till Indien. Jag har länge länge haft en önskan om att få besöka Indien men att cykla dit var väl att ta i och får väl mera ses som ett arbetsnamn.
Det får bli med flygmaskin från Arlanda istället
Charter känns lite för bekvämt för mig så jag fixar och trixar ihop resan på egen hand vilket ger en större frihet.
Jag har bokat in mig på diverse boenden och inrikesflyg på egen hand. Det som inte funkar att boka hemifrån är tågresorna men det ordnar sig nog på plats. Dom första veckorna finns det en plan för och jag kommer att bo enkelt på backpacker ställen och billiga hotell.
Första 3 nätterna bor jag på Backpacker Panda i New Delhi.
Därefter bär det av till Himalya med tåg.
Sista biten upp i bergen åker jag med Himalayan Queen 
Ska bli spännade att åka efter bergsidorna och på slutet går det genom över 300 tunnlar och över 200 broar.
 
Jag kommer att bo i Shimla som är en stad med blandning av Engelskt och Indiskt. Det var en gång ett ställe där dom Engelska översittarna tillbringade somrarna för att slippa undan den tryckande värmen i Indien.
Schimla. En stad som hänger på bergväggarna
Jag kommer att tillbringa 4 dagar där, göra lättare promenader i bergen och kolla in en del Hinduiska och Budhistiska kloster.
 
Tåg tillbaka till Chandigarh och därifrån flyg till Goa. Jag tänkte från början ta mig med tåg söderut men då jag fick ett tips från min Indiska MC vän Vir Nakai att det är en stor hojträff i Goa så får det bli flyg för att hinna dit.
Jag har bokat in mig på ett Back packer ställe vid kusten som heter Bollywood Backyard By BnB för 5 nätter. Väl där är planen att jag skall hyra en Royal Enfield MC för att kunna delta i hojträffen med. Jag är anmäld och har betalt för hojträffen som ska vara en häftig tillställning som arrangeras av Royal Enfiel motorcycles. Så här långt är jag den enda Svenska deltagaren.
Klicka på bilden så kan Ni se vad som kommer att hända under träffen
 
Så långt har jag planerat sen får vi se vad som dyker upp men jag har en idé om att ta mig längre söderut till Kerala och dess vattenvägar.
Kanske blir det att bo på ett sånt här hotell och glida runt i djungeln, jag hoppas på det.
 
Sista dagarna kommer jag att tillbringa i Bombay (Mumbai) och förhoppningsvis kunna träffa Vir om han inte är ute på nåt av sina otaliga uppdrag. Jag ska försöka besöka Garage 52 och kolla in deras MC byggen dessutom vill jag besöka Café Leopold i Mumbai. Detta café är en central punkt i boken Shantaram som jag rekommenderar alla att läsa.
 
Den 1a Decemer flyger jag hem från Indien med Quatar airways med mellanlandning i Doha.
Måste ju hem i tid för kunna börja ploga Brunnsjön också. Jag vill ju inte missa den Svenska vintern.
Resplanen i grova drag
 
 
Vi hörs /Tomas
 
 
 
 
 
 
 
 

Det började med en hög som liknade skrot.

Jag har de senaste åren trots min talanglöshet försökt mig på att köra den knepiga MC grenen Trial. Det började för tre år sedan med att jag köpte ett vrak, en Italiensk SWM Jumbo som jag renoverade och gjorde en del tafatta försök med. Den kändes lite för brutal för min alltmer vissnande gubbkropp, men då dök en helfrän NSU max 1958 trial MC upp på blocket som jag bara måste köpa. Sagt och gjort så sålde jag snabbt som ögat den Italienska SWM hojen och drog ner till Hjo och inhandlade den fräna NSU hojen.
Inte var den lättare att köra direkt men det blev start i två tävlingar, dels Sixpence trial i Kviberg 2014 sista gången den tävlingen kördes och så statade jag 2015 i 50årsracet i Linköping. 
Men jag tyckte det kändes sisådär att baxa runt en hoj på 135 kg då kompisarna körde hojar som väger ca 70 kg.
Då dök det upp ett objekt som väckte tankar i min grånade skalle. I Njurunda fanns en intressant metallhög.
Jorå högen som syns närmast i bild har en gång varit en Fantic trial 305 1989
Eftersom jag hade en kinesisk Hondakopia 250cc 4t med elstart på hyllan efter ett skambud på tradera så drog jag en torsdag i oktober 2015 iväg till Njurunda och inhandalade grejerna. 
Tanken var att som den tidsoptimist jag är skulle ha en körklar färdigbyggd hoj till våren 2016.
Det sket sig då jag kom på att mina utrymmen svämmmat över av såväl klara som oklara objekt. Jag fick ta tag i en Isracinghoj som jag hade stående och gör en rejäl uppsnyggning av den så den kunde bli säljbar.
Den här veteranisracern färdigställdes och såldes innan trialbygget startades
Fler ursäkter dyker upp då jag  fick stora bekymmer med mina knän och studsade på kryckor ett tag.
Men efter nyår borde det väl finnas tid att färdigställa. Nja då jag plogar skridsko och isrcaingbanor och som den ideellt arbetande människa man är  så får man sätta sina egna intressen i andra rummet. Sen blev det en Berlinresa i mars, flyttade hemifrån i maj med allt strul det innebär, tog åt mig en hel del lönearbete och drog iväg på en längre MC tur till  Lofoten och Kebnekaise. 
Ja sen är man ju mitt i sommaren och har inte lust att krypa in i garaget samtifdigt som som det dyker upp ytterligare lönearbete och ytterligare en MC semester till Finland. 
 
Nog av ursäkter nu, men det är bara att inse att hösten är den idealiska årstiden att färdigställa tänkta projekt och nu har jag nått ett av mina hojbyggarmål nästan ett år försent men vad gör väl det
Så här lyckades jag få till sakerna från första bilden. Nu inväntar vi sommaren
Samma från andra sidan
Ett delmål avklarat så nu är det dags att gå vidare.
 
Vi hörs /Tomas
 
 
 

Hösten den bästa årstiden för Enduro.

Varför det då?
Det är inte för hett, det är för det mesta skitigt och tre av dom fyra största tävlingarna i äger rum inom loppet av två månader. 
Ränneslättsloppet i slutet av september med ca 2000 startande
Gotland Grand National 29 oktober med 3000 deltagare
Novemberkåsan 5 november. Världens tuffaste Endurtävling där ibland endast ca 10% tar sig imål.
 
Jag har själv kört ett oräkneligt antal endurotävlingar men aldrig kommit på tanken att köra Novemberkåsan Jag erkänner att jag är för talanglös och saknar det där som krävs för att bygga den fysik som krävs
Efter att ha fått kollat och lyssnat på Sveriges internationellt största Endurostjärna Anders Eriksson i programmet "I huvet på Gunde Svan" så förstår man vilket pannben som måste  till för att bli bäst.
Trots att Anders vunnit 7 VM guld så har han aldrig lyckats vinna Gotland Grand National. Anders har också 3 segrar i Novemberkåsan
Anders Eriksson
 
 
En som istället vunnit 8 gånger på Gotland är Dala-Järna killen Mats "Lappen" Nilsson lägg därtill att han vunnit massor av SM guld i Motocross och lägg till 3 segrar i Novemberkåsan.
Kolla dom här 3 kortfilmerna som handlar om Mats Nilsson. Den talanglöse som visar att med vilja och tjockt pannben så går det att träna sig till toppen.
Det är nåt  visst med folket från Dala-Järna trakten. Finns en hel del likheter med Gunde där.
Mats "Lappen" Nilsson tar starten på Gotland Grand National.
Klicka på bilden och se reportaget om Mats Nilsson
En härlig skildring om en mycket speciell människa.
 
Att Sverige med sina 6000 licensierade Enduroförare har en framtid framgick nu senast då vårt Juniorlandslag vann lag VM i Enduro. Mycket starkt i världens  största MC racing gren.
 
Jag var och kollade dom lokala framtidsförarna i torsdagskväll då SMK Hedemoras motocross/Enduroskola hade säsongsavslutning på motorstadion.
Man körde en dagetapp innan mörkret la sig, käkade varmkorv och drog iväg på nattetappen med pannlamporna tända. 
Det värmde i ett gammmalt Endurohjärta att få se ungar från ca 6 år och upp till 14 åringar kämpa i mörkret i skogen. 
 En av morgondagens Endurostjärnor
 
Vi hörs/Tomas
 

Leffe the blues biker.

Var idag och lånade en slags nyckel så jag kan på ett obehörgt sätt ta mig in i ett stort elskåp.
Gamla polaren Leffe B som är mer behörig än mig lånade välvilligt ut en sådan till den obehörige.
Leffes stora hobbys. Gitarrer och motorcyklar
Han var noga med att ciggen i högernäven skulle vara tänd då bilden togs.
En godmodig man som allt har en del skojiga saker i sin verkstad/lager/garage.
 
Flipperspel mixerbord och ett konstverk av Hasse "Bison" Ager pryder sin plats
 
Lätt pimpad BSA B33. Lägg märke till Marschall boxarna på golvet
 
En vacker trike av märket Monark. Silvertejpad bakring förhöjer helhetsintrycket
 
En kompetent hojåkare med ett förflutet som Isracingåkare innan en taskig krasch avslutade karriären, men kärleken till musik och motorcyklar sitter i.
 
Vi hörs / Tomas
 
 
 
 

Amerikabrev indirekt från Bonnevillle salt flats.

 
 
Edstuga Anders eller Anders Jonsson som är hans rätta namn är en sympatisk man från Edstuga i  Hälsingland.
Jag träffade honom första gången i Hedemora 21 december 1996 då vår isracingbana invigdes och han var med och körde det Svenska kvalet för nominering till vidare VM kval. Sen dess har vi råkats då och då vid diverse isracingevenemang. Anders som alltid gillat ESO motorer fick så småningom en idé om att ta sig till Amerika närmare bestämt till Utah och Bonneville salt flats för att sätta hastighetsrekord med en ESO motorförsedd motorcykel och han har hitintills lyckats knipa 2 rekord.
När han var där i augusti så bad jag honom ta hem lite salt från denna saltöken som en souvernir till mig. 
 Idag när jag kollade min postlåda så fann jag en påse äkta Bonneville salt.
En Hälsing kan man lita på. Det här saltet ska jag vårda och akta, möjligen kan jag då jag känner mig på humör offra nån nypa till gröten då man som pensionär som vissa hävdar inte har råd med salt till gröten.
Jag fick den här kepan i födelsedagspresent av Anders tidigare.
Tänk Er Bonnevillesaltad gröt som jag käkar med den här kepan på skallen
 
Anders håller nu på att färdigställa en extrem streamliner MC som han med en ESO motor från början av 60-talet tänker slå fler rekord med.
Den gamla rekordmaskinen blir nu kvar i Amerika. Troligen köps den av någon samlare
Anders rekormaskin som nu pensionerats. Mycket egen design men funktionell.
Klicka på bilden och följ EdstugaAnders byggblogg med den kommaande hojen
 
 
Vi hörs /Tomas
 
 
 
 

Anders Eriksson Enduro. Finns inget att tillägga

Anders Eriksson är Sveriges största MC racingförare någonsin, 7 VM guld i världens största MC diciplin Enduro.

Den blicken siktar alltid högt

 Första gången jag såg Anders Eriksson i aktion måste ha varit 1990 på endurotävlingen ”Onkel Toms Hutte” i Tyskland då han som 17 åring och okänd för Enduropubliken på en Kawa 125a körde skjortan av nästan alla. Tog bara ett år till innan han blev yrkeschaffis för Husaberg och många ställde sig frågande till att man satsade på en oerfaren junior. Men det kloka folket bakom Husaberg hade kunnandet och känslan om vem dom satsade på. Han blev senare värvad av Italienska Husqvarna och hjälpte Husqvarna återigen till världstoppen.

Efter att ha kollat kvällens program ” I huvudet på Gunde Svan” så ser man vilka likheter som tävlingsmänniskor, noggrannhet och målinriktning dom har. Han har ju även visat upp sig i ”Mästarnas mästare” där han blev utslagen eftersom han inte fixade att stapla stenar.

Två av världens största idrottsmän

 

Jag blev även imponerad av hur duktig Gunde var på MC men den människan verkar ju ha talang eller är det träningsvilja för allting.

Ja jag erkänner att även jag tillsammans med Gunde fällde en del tårar under kvällens program. Kändes trots allt lite manligt efter att ha hört Anders berättelser.

År 2010 kördes lag SM  i Enduro för andra gången som en ren lagtävling under 6 timmar i Hedemora. Det var ett varvlopp som var en slags stafett. Anders Eriksson körde sista varvet för Tibro och när Anders bakhjulade över mållinjen som etta var glädjen jublande och äkta. Trots alla VM guld så verkade han minst lika lycklig över att få ta hem SM guldet för sin klubb Tibro MK.

Anders passion för Endurosporten försvinner aldrig, han  tävlar fortfarande i Elitklassen i Sverige och han är tränare och mentor för Sveriges bästa juniorer. Behöver väl knappast tillägga att han även jobbar på Motocross och Endurogymnasiet i Tibro.

Vi hörs /Tomas


Bomber och granater. Anfäkta och anamma.

Jag flög för en dryg vecka sedan till Luleå för att fara vidare till Boden och gratta lillgrabben på hans 24 årsdag, Hans jobb är ju att ständigt göra lumpen så det blev 2 flugor på smällen då det var garnisonens dag på lördagen. Kul att kolla hans arbetsplats och att få kolla en massa gigantiska krigsmaskiner med stora motorer i.
Det blev även en busstur till Rödbergsfortet som numera är enbart ett turistmål och är en del i Bodens fästning. En guidad intressant vandring inne i det 110 år gamla bergrummet.
Bodens fästning är något helt annat än en tändstickstavla ur Karl  Bertil Jonssons Jul
Så här ska Sverige försvaras mot den lede fi i öster
 
Jag har senaste veckan i egenskap av bemmaningsföretag åt mig själv varit med om att placera ut 70 st betongelement á 3,6 ton som ska bli en modärn luxiös miljöstation vid Garpenbergs gruva
Det här skulle Erich Honecker ha gillat
 
Eftersom jag försöker sälja en Yamaha XJ 600 Diversion som stått obrukad några år så sätter skiten igång och går illa. Känns som det är nåt knas med förknasarna och det är inte det roligaste att börja rota i såna där vacumstyrda kranar, pumpar och annan skit med massor av slangar hit och dit men det går framåt och förhoppningsvis om jag får tomgången att funka kan det bli affär om några dar.
Ett gytter av onödiga men nödvändiga slangar som jag rivit isär 2 ggr Japanskt skit.
 
Nej roligare är det med lite skapande verksamhet. Jag har tagit tag i mitt trial MC bygge igen som det var tänkt att skulle ha varit klart i våras.
Undrar just vad det kan bli. En inspirationsöl är aldrig fel
Javisst bidde det en ljuddämpare
Mycket detaljer återstår och kanske jag får komplettera med ytterligare ljuddämpare så det inte väsnas för mycket när Hedemoras TrialTokar drar till skogs.
 
Det kyler på knäpp era koftor som Norrbottens Järn sjöng en gång i tiden.
 
Vi hörs
 
 
 
 
 

Höstmys/bilder

 Sköna höstdagar som inte ger utrymme för en höstdepp
 
Lördag 10 sept en sån där härlig då jag tillsammans med Klurik från MC museet och Sune Olsson han som bygger dom fina SOH ramarna fick nöjet att guida ett stort gäng Ducatiåkare runt TT banan
Jag och Klurik åkte ståndsmässigt i han MG
Efter att åkt runt TT banan med diverse stopp vid intressanta platser blev det en snabbvisning av Isgaraget innan gänget drog iväg på lunch för att därefter som avslutning på Hedemorabesöket besöka MC museet innan dom drog vidare söderut.
 
När jag vinkat av Ducatigänget drog Isgaragegänget vidare till Örebro travbana för att kolla longtrack och flattrack som inte körts på många herrans år i Sverige.
Det blev en skön upplevelse att se förarna i ca 170 km/h kasta sig in i dom långa kurvorna med vackra uppställ.
Starten har gått.
 
I fredags hängde jag med ett gäng gubbar ut på grusbus med offroadhojar på härliga grusvägar i Nornskogarna. Jag var faktiskt yngst gänget. Medelåldern låg på 72 år.
Gubbarna grus sträcker på benen vid *Farmen*
Lägg märke till Leffes högerfot, trasig hälsena och stödstövel. Inget hinder fören motorman
Fikarast vid Norns hytta. Härligt pensionärslif = livskvalitet. 
 
Kreativiteten flödar.
Äntligen har jag tagit mig i kragen för att kunna bygga klart min trialhoj.
Den står på hjulen nu men mycket pyssel återstår och jag måste hela tiden hitta lösningar men det är ju det som sporrar en.
Hittade en gammal kylarslang som får leda in luften till förgasaren.
Trykbehållaren till stötdämparen fick byta sida
Blir nog bra det här
 
När det slår stopp i tänket är det bra att hoppa över till nåt annat projekt.
Jag har en gammal elcykel med kass batteri som jag börjat sätta i en Kinapåhängare i
 
Avslutar med en vacker tavla av en gammal Ford i ständig förändring
 
 
 
Lev väl och ha varmt och torrt på fötterna.
 
Vi hörs /Tomas
 

Den där Persbrant.

Jag har nyss kollat på Skavlan och kan inte påstå att Sveriges bästa skådis växt en millimeter som människa i mina ögon,
Micke P. Hånfull med kåktatueringar
 
Han anstränger sig till sitt yttersta för att trycka ner buksvågern Skavlan med hånfulla tillmälen.
Buksvågrar.
Han skryter över sina rattfyllerier, sitt knarkande och sitt allmänt pretentiösa sätt.
Rattfyllot Persbrant
 
 
Han hissar sig själv till skyarna och sätter sig över alla i sin omgivning samtidigt som han tycker att han är storartad när han skickar sin jycke med taxi till sin tidigare hälft den vecka han inte har vårdnaden om jycken.
En hundägare med lite hjärta för sitt husdjur lämnar väl för fan över jycken personligen men i Persbrants fall rör det sig nog snarare om att ha en hund med passande "Matchoutseende" (Rhodesian ridgeback).
Hoppas den här Rhodesian Ridgebacken slipper åka taxi med guldhalsband.
 
Visst han gör en klockren karaktär i Beck som ingen annan skådis kan göra bättre, och kvinnsen smälter över hans blå ögon.
Nu har han ju fått en diagnos som bipolär och tycker fortfarande trots knaprande av litium att han kan sätta sig över sin omgivning. 
Skavlan avslutades med Håkan Hellström och det enda negativa jag kan säga om honom är det taskiga att plocka ut 4 millar utan att lira ur det konkursande Peace and love för några år sedan. Hans musik kan jag inte bedöma mer än att gillar en hel del. Han ger hursom ett mer ödmjukt intryck än Persbrant.
 
Hoppas jag retar nån med mina ytterst personliga funderingar 
 
Vi hörs / Tomas

Lite av varje

Väl hemkommen från MC resan till karelen blev det 2 dagars tält, kläd och hojtvättning innan det bar iväg med Citroenbilen till Karlskoga för att försöka vara speaker. Hur gick det att vara speaker då?  Nja vetifan om jag kände mig särskilt bekväm i den rollen mest beroende på att jag inte känner mig tillräckligt påläst i klasserna efter år 1973. Jaja, jag var ju mest med som "sidekick"  till en man fylld av Göteborgshumor och ett brett kunnande vid namn av Thomas Hilse. Jag fick hursom tillfälle att tala om för honom att Göteborg är " Ett enda gruppboende för efterblivna fiskare" vilket han tog med ett gapskratt.
Jag lyckades i alla fall med att införa en ny upplevelse för publiken genom att med en inlånad resegrammofon av Möklinta Kalle  och tre välfyllda singelpärmar spisa en massa Svenska 50-60 talsinglar till publikens stora glädje.
Vår musikanläggning. Philips resegramofon och speakermicken framför.
Jag har för övrigt knegat åt Stockholmsnoblessen på Djurgårn och i gamla stan i veckan vilket medfört att jag åter spöat upp mina artrosknän ordentligt men vad gör man inte för att fylla upp pensionspungen.
 
På hemväg från stockholm i torsdags stannade jag till hos världsrekorhållaren Anders Jonsson som kör snabbt rakt fram på motorcykel på Bonneville salt flats i Utah varje år, han lever sin dröm.
Jag fick tillfälle att provsitta Anders kommande rekord MC.
Pust tror att det kan vara en euforisk känsla att åka 250/kmh i den.
Nästan lika kul var att Anders donerade sitt gamla Engelska hjul till Isgaraget.
Jag har redan testat det och kan konstatera att det funkar utmärkt att forma plåt med hjulet. Kan bli mycket skojiga konstverk till vintern.
 
Ducati aniversity globetrotter tour 2016. 
Jag har tidigare beskrivit Indiern Vir Nakai och hans resa från Ducatifabrikenvia Hedemora vidare mot Moskva där han lämnade över hojen till fransosen  Laurent Cochet.
Vir Nakai gjorde en riktigt skön reseskildring och han framhöll Hedemora som en höjdpunkt. 
Nästa Globetrotter Laurent Cochet som ska ta från Moskva till Japan är nu på väg genom Ryssland och Mongoliet gör en mediamässigt episk resa då han fotar och filmar i fågelperspektiv via en drönare och att han lägger på vacker musik till filmerna. Sååå fantastiskt vacket så jag blir smått sugen på att försöka göra den turen nån gång.
 
Ispirerad och med en del intjänade stålar från allt knäkrypande på de rikas tak har jag nu bokat flyg till Indien i november med en liten tur till Zanzibar på hemvägen.
 
Det gäller att passa på så länge knäna bär. 
Vi hörs /Tomas
 
 

Finlandstripp.

Jorsåatt tillsammans med kompisen Stefan Wemmenlöv så bar det av mot Finland sistlidna onsdag 17/8. Vi träffades vid IC macken eller som man säger nuförtiden OK macken i Hedemora. Jag var på plats ca 5 sek före  Stefan vilket måste räknas som en seger eftersom han alltid lägger in tävlingsmoment i allt vi gör. Vi drog i raskt och regnigt tempo till Grisslehamn för en båtresa till Eckerö. Snett tvärs huvudön till Långnäs för en båt till Kökar som var tänkt som vår första natthamn, men längtan eller brådskan till Imatra övervann den billigare varianten som innebar en övernattning på Kökar. Vi sket i övernattningen och valde den 250 % dyrare varianten som gav oss en härlig resa ända till Galtby. Det är ju på det här viset att om man väljer att övernatta på nån av öarna så kostar hela båtturen 250 spänn  istället för 735 spänn som priset blev för oss lyxturister med spring i benen.

Hojarna surrade på en skärgådsfärja för resa genom den  Åländska arkipelagen

 
Vi dundrade på i hopp om att hinna fram till camping Solliden före kl 22 men lite oflyt med ett par gula landsvägssfärjor gjorde att vi trots en blixtrande fartkamera rullade in på campingen vid 22,30 tiden men bommen var öppen så vi pröjsade när vi åkte därifrån.
Solliden camping utanför Åbo 1a natten
 

Nu bar det av mot Karelen och målet för resan var Imatra  480 km bort. Problemfri resa genom den Finska landsbygden och väl framme på eftermiddagen irrade vi runt i staden ett tag innan motorcykelcampingen hittades.

Finncampen vid resmålet. Det blev fullgaskonsert på kvällen Finnish style.

Varvstoppen gick varma

 
 Vi halkade in på tävlingsbanan som var öppen för trafik när vi kom så det blev till att köra ett varv. Staden Imatra är en tjusig stad bara 3 km från Ryska gränsen, skyltarna i affärerna hade Finsk och Rysk text men varken Svensk eller Engelsk. Lite av gammal Hedemora TT känsla var det då hela staden verkade ha laddat för Imatranajo som deras TT lopp kallas.
Imatra 27000 invånare som fördubblades i helgen. Banan det lila strecket.
Vi kollade första träningen på fredagen och kunde konstatera att det gick vansinnigt fort på denna smala landsvägsbana som består av kilometerlånga rakor, järnvägsövergångar, chikaner och rondeller. Det är ju 30 år sedan det kördes Roadracing här förutom några tillfällen då man kört uppvisningar med äldre hojar.

Alltså man kör i vassaste klassen med Superbikes som är 1000cc hojar med fri trimning vilket gör att man plockar ut 250 hästar ur dom. Toppfarterna på banan låg lite över 300 kmh, en euforisk känsla att se dom vissla förbi på rakorna som var kantade av träd och trottoarkanter.

18000 biljetter var sålda i förköp men folk strömmade till hela helgen och publiksiffran stannade på ca 30 000 betalande.

Lite youtube filmer. klick      Klicka här också

En grymt upplevelserik helg fick vi uppleva med mycket högklassig racing och många trevliga människor. Det är var man än hamnar när man är ute med motorcykel en stor förbrödring och gemenskap mellan motorcykelmänniskor..

Precis som på alla stora motortävlingar så fanns det lite pinuppor på plats. Klicka på bilderna så växer dom.

       
 
Vi valde en annan hemväg och följde Ryska gränsen ner till Finska viken och drog vidare till Helsingfors för att ta en båt därifrån till Stockholm. Efter en vecka med mycket MC både körandes och tittandes så landade vi med ett leende i Hedemora. 
Finsk/Rysk gränshandel Fisk och Hotell
Pimpad Rysk Smartcar
 
Tyvärr var min bättre kamera trasig så mobilbilderna får duga. Det går självklart att skriva hur mycket som helst om en sån här resa men rätta inspirationen måste ju innfinna sig.
Nu drar jag till Karlskoga för att vara speaker på årets sista classic race i helgen.
 
Vi hörs /Tomas
 
 
 

Imatranajo

I morgon bitti 17/7 06.00 bär det av på MC turne igen till vårt östliga grannland Finland. 
Jag och kompisen Stefan Wemmenlöv drar iväg med våra gamla motorcyklar packade med tält och sovattiraljer. Färja från Grisslehamn till Eckerö hoj i 50 km till Långnäs sedan färja med skärgårdstrafiken till ön Kökar för tältning. Sedan på torsdag eftermiddag blir det återigen färja med skärgårdstrafiken till Galtby. På torsdagskväll når vi Finska fastlandet efter diverse broar och landsvägsfärjor för att sedan hitta en camping i Åbotrakten.
Fredag morgon ställer vi in GPSen på Imatra i Finska Karelen nära Ryska gränsen
 ca 450 km körning väntar. 
På fredag eftermiddag bromsar vi in på en MC träff i Imatra. Lördag söndag kollar vi in Roadracing på den anrika tidigare GP banan. Det är en klassisk landsvägsbana där det inte körts med modärna hojar på  30 år men nu körs det en tävling med superbike 1000cc och 600 cc samt GP 250 hojar och även sidvagn. Förare från främst GB, Tyskland, Holland och en del andra länder samt två Svenskar deltar som vi ska heja fram.
 
 
Vi hörs om enn vecka men det går ju alltid att följa oss på facebook
 
/Tomas
 
 

Om

Min profilbild

Tomas Larsson

Bloggen skall handla om min Classic Racing MC Albin anno 1943. Och mina tävlingar

RSS 2.0
http://www.time55.com/countdown/?y=2012&m=aug&d=31&h=0&mi=0&t=Pension&yn=Lazon&c=bu&mc=no