albinracing -

Gamängernas resa del 4.

16 juni

Dags äntra moder Svea eller Svea livmoder.Inte så tokigt i den Svenska fjällvärlden heller. Vi passerar raskt såna ställen man bara hört namnen på tidigare Riksgränsen, Björkliden, Abisko, Björkliden som följer Torneträsk ner mot Kiruna. Ja det blev ett kort stopp för att få kliva upp på banvallen på den anrika malmbanan och för att fota lapporten.

Lapporten sedd från malmbanan

Efter proviantering av bergsklättrarmat i Kiruna bar det av mot Nikkaluokta för att slå upp tältet inför den väntande vandringen mot Kebnekaise. Det blev förstås lite krubb på Sarris sylta före sänggåendet. Det är ju så här att Nikkaluokta och trakterna därikring är som nåt slags egen nation där familjen Sarri äger och driver det mesta och de flesta i personalen bär samma efternamn, dom är inte blyga att ta betalt av oss turister men förbannat trevliga människor är det, och dess anfader Enok Sarri hade ju namn om sig att kunna spå väder i slaktade renmagar.

Här campar vi i Nikkaluokta. Mysigt

17 juni

Fredag morgon intas en för oss Gamänger sedvanlig frukost bestående av pulverkaffe, mörkt bröd dekorerad med tubost innan vi startar vår 19 km långa vandring mot Kebnekaise fjällstation.

Här startar själva promenaden

Hyfsad vandring de första sex kilometrarna med bara en km av stenblocksvandring. Framme vid sjön Ladtjojaure och nedre bryggan beslutar vi oss för att ta båten ca 5 km uppströms allt för att bespara mina alltmer svällande knän ytterligare smärta.

Lap Dånalds hade tyvärr inte hunnit att öppna för säsongen

Båten som körde oss upp över Ladtjojaure och ytterligare en bit upp i Älven.

Det var en av Enok Sarris söner som var kapten.

Allt stenigare och jobbigare promenad ju närmare Kebnekaise fjällstation vi kommer, ingen hälsokur för mina knän direkt och jag bestämde mig för att inte göra någon topp bestigning följande dag då jag behövde en dags rehab. Framåt kvällen kom min son Rasmus till fjällstationen, han bor i Boden och hade åkt tåg och buss därifrån.

Kebnekaise fjällstation. Ett häftigt ställe i väglöst land.

18 juni

Jörgen och Rasmus ger sig iväg på morgonen för att göra ett toppförsök. Jag följer med en liten bit och vinkar av dem sen ägnar dagen med att kyla mina knän och lata mig.

Dom gjorde ett tappert försök på den västra leden. Först måste dom över en 1600 m hög topp och sen ner igen till kaffedalen och det är då ca 2 km tuff klättring kvar till toppen.

Efter att dom trampat igen snön åtskilliga gånger och sjunkit ner så högt dom är kluvna så tog dom det kloka beslutet att vända men berget står ju kvar till en annan gång.

Två trötta bergsbestigare som nyss återvänt

19 juni

Vandring och båt tillbaka till Nikkaluokta 19 km där vi packar ihop tält och allt annat för att grensla våra väntande motorcyklar och påbörja färden hemåt.

Käkar burgare på Frasses i Kiruna, tankar och drar till Gällivare där vi hyr in oss på vandrarhem vi hann med 170 km på motorcyklarna den dagen.

20 Juni

När vi käkar frukost kommer det in en genomblöt cykelklädd herre. Han hade cyklat från Vetlanda till Nikkaluokta och gjort samma promenader som oss och dessutom lyckats nå toppen på Kebnekaise.

Sen hade han cyklat tillbaka 7 mil till Kiruna, vilat sig till kl 03,00 på morgonen för att sen cykla ytterligare 100 km till Gällivare. Vilken karl va.

Vi passerade Polcirkeln ytterligare en gång och samma fenomen inträffade igen på våra Garmin GPS. Dom slocknade åter när vi närmade oss cirkeln och startade åter en bit senare.

Svenska polcirkeln i Regn

Det blev en blöt MC tur den dagen på 330 km genom Lappland för att komma fram till Sorsele. Vi hyrde en stuga för att kunna torka kläderna efter en dag i regn men solen tittade fram på kvällenn

I Sorsele håller Jörgen hus.

21 Juli

Det blev en tripp på 460 km den här dagen. Halva dagen i regn men på eftermiddagen så tittade lilla solen fram igen.

Ett trevligt avbrott i åkandet blev det när Jörgen kom på att han har en brorson på Frösön så han kontaktades och vi for dit och blev bjudna på en trevlig middag med renskavstuvning.

Gott och vi for vidare med fullproppade magar.

Blev att hyra en stuga i Åsarna i hopp om att kunna spana in danskungen/skidkungen Thomas Wassberg men han höll sig borta från oss..

22 juli

Tankning i Åsarna och nu började hemlängtan göra sig påmind. Vi vek av in mot Hälsingland efter Ytterhogdal på trevliga hojvägar. Eftersom Jörgen bara har en 15 liters tank på sin Honda och vi lyckades missa att tanka blev det lite spännande innan vi efter 275 km hittade en Gulfmack i Enviken. En skön bensträckare och sen hägrade med bara 80 km kvar vår hemort så det blev att sträcka ut den sista biten hem i hyfsat tempo.

Ja det var väl allt. Vi har haft en härlig resa med lättsamma äventyr vidunderlig natur och rolig MC åkning. Nu börjar det dra i resetarmen och jag hinner nog med minst en långtur ytterligare i sommar men det får jag återkomma till..

Vi hörs /Tomas

2016-07-07 @ 00:25:57 Allmänt Permalink

Kommentarer

Postat av: Jörgen

Kanon Tomas! Ännu ett bra reportage från en av våra najsa utflykter. Värdefullt för mig att få allt detta dokumenterat även för mig för framtiden eller om minnet sviker! Hoppas på att vi snart kommer ut på fler eskapader mens vi är unga och pigga!
Gamängen

2016-07-07 @ 07:01:09

Trackback