Det är segt virke i frugan.

I dag har jag varit och hejat på Gudrun när hon debuterat som triatlet. Ja envis som en gris är hon. Det rådde halv storm på sjön under simmomentet så det inte kul för en människa med vattenskräck att ständigt känna att vågorna slog in i näsan (det gäller att inte ha näsan i vädret).  Hon fick lite panik på slutklämmen med hyperventilering och fick kalla på räddningsbåten, men efter att ha stillat sig en stund och krampaktig hängt i båten så kunde hon fortsätta racet.
Här försöker Säters livräddningssällakap övertala Gudrun att bryta men hon sa njet.
 
Cykling och löpning gick skitbra och en mycket nöjd och lycklig idrottskvinna kämpade sig i mål.
 
Hon kör dessutom en tung MTB cykel till skillnad mot dom med kolfiberhojar och Dart Wader hjälmar
 
Jag känner mig stolt över gumman som genomför grenarna utan motor.
Vi hörs /Tomas
 

Måsart has left the backyard

Jag har ju inga bildbevis men när jag idag kollade av området så fanns ingen Måsart där, inte heller den hårt bevakande mamma Mås hördes eller syntes till.  Jag hoppas och tror att Måsart nu har lärt sig flyga och har gett sig ut i världen inget tyder på att något annant har hänt.
 Det har varit ett par spännande veckor att få följa Måsarts utveckling och jag kommer att sakna mötena med Måsart.
 
Klicka på bilderna så växer dom
Bilden tagen 16 juni             Senaste bilden 27 juni
        
 
I min strävan att rädda världen så ser jag som nästa uppgift att hitta en övergiven Vargunge eftersom dom är en utsatt minoritet i djurvärlden. Tills vidare så får jag väl som motorman fortsätta att rapportera från MC racingen i alla dess fomar.
 
Vi hörs  /Tomas
 
 
 

Måsart 29 juni

Jag har ingen aning om Måsarts  status. Det enda jag vet är att mamma mås skriker i högan sky när jag närmar mig dess boplats trots att det är en massa knegare som har ockuperat Måsarts fastighet. Jag hoppas innerligen att  den ömma moderns skrikande betyder att hon vill skydda Måsart  från allla  faror och att Måsart är vid liv.
Här sitter den ömma modern och vakar
 
 
Jag råkade av en händelse (ja man säger så) bli hängande med nägra gamla polare på " The local Pub " dvs Kings Arms och kom på att jag har ju för fan semester. Så varför inte satsa på en smärre bakfylla så att jag kanske på gammalt präktigt gammalt gubbvis inte kliver upp kl 05.15 och hatar  knegarlivet utan kan unna mig en sovmorgon till 09.00.
Sagt och gjort jag hade en treflig afton med Kreutzberg, Negerkungen, diverse honor innan jag i nattmörkret begav mig hemåt.
 
Ja jag hade ju en liten förhoppning om att få se eller höra nåt från Måsart men jag tror eller snarare vet att Måsart har smygit in på bibliotket ooch snokat upp Richard Bachs bok om måsen som hette Jonathan Livingston Seagull för att bli en mästerlig flygare.
 
10% Bonde
För er som vill följa mina och Luddes vedermödor och krig mot mördarsniglar så kan jag rekomendera följande blogg  www.silvattspark.bloggplatsen.se
 
Vi hörs /Tomas
 
 
 

Måsart lever farligt 27 juni

Minn jobbarpolare Åke ringde i morse och sa att nu måste Du komma och rädda Måsart. Hen är på väg ut eftersom det har kommit inkräktare till hans tidigare skyddade plats. Jag gick och kollade från mitt vardagsrumsfönster och fick se pippin promenera ut på Hökargatan men både bilar och folk uppförde sig bra.
 
Måsart syns längre bak på trottoaren
 
 
Jag krängde på mig lite kläder och drog iväg på min Crescent för att dra igång en räddningaktion. När jag kom fram så hade Måsart letat sig tillbaka till bakgården.
 
Här har Måsart tagit sig tillbaka till bakgården och granskar kritiskt inkräktarna
 
Nu kan vi ju bara hoppas på att vingarna snart kommer att bära hen innan dom yttre hoten och farorna blir för allvarliga.
 
Vicken vacker mås. Se nu bara till att lätta snart.
 
Dramat går vidare.
 
Vi hörs /Tomas

Måsart 25 juni

Det känns som måsart snart vill lätta.
Hen flaxar allt oftare med vingarna för att få snurr på flygmusklerna och man ser att hen blir större varje dag.
En riktig mås skiter i att det regnar
 
 
Håll med om att den lille har växt på sig. Denna bild togs för 9 agar sedan
 
För övrigt så har jag min första semesterdag i dag och jag skiter oxå i att det regnar.
 
Vi hörs /Tomas
 
 
 

Måsart söndag 24 juni

Jag har varit lite slö med uppdateringarna kring Måsarts utveckling. Icke desto mindre så har jag tittat till hen minst en gång om dagen.
Måsart tvättar fötterna. Frisyren häller på att få en något mognare karaktär
 
 
Ja har utfört en del detektivarbete för att kunna haja hur Måsart hamnat på bakgården till Telestationen och har nog klurat ut det hela. Jag kommer att presentera storyn när jag är i bättre skrivarform
 
Vi hörs /Tomas

Midsommarafton.

Bor man i Dalarna så ska man naturligtvis fira midsommar. I mitt fall blev det att agera chaufför och supporter åt min fru och en av hennes jobbarkompisar i en mountainbike tävling mellan Skattungbyn och Orsa, mer Dalamidsommar kan det knappast bli.
 
Två positivt laddade joner, förlåt brallisar före start.
 
Själva racet gick väl sisådär eftersom dom saknar Endurovana men dom kämpade sig i mål vilket jag oxå gjorde betydligt mer utvilad (nån måste ju ta ansvaret för att frakta bilen).
 
En glad Gudrun korsar mållinjen efter att ha lämnat alla konkurrenter
 
När jag stod på pass efter spåret uppfattade mitt känsliga motoröra dånet från kraftfulla V8 motorer som jag måste kolla upp. Det pågick Drag Racing, (ni vet den där motorsporten där man inte behöver svänga utan den viktigaste egenskapen är att man är en  7helvetes duktig mek och konstruktör) på Tallheds flygfält som jag kände mig tvungen att smyga iväg och kolla.
 
Psykmålad tuffing,det är som alltid med Jänkare mycket yta/attityd som räknas
 
Lustigt att en så potent raggarbil måste få hjälp av en Yamastånka för att orka till depån
 
Måste nämna att jag tittade till Måsart när jag kom hem och hen låg och latade sig men verkade kry.
 
Vi hörs /Tomas
 
 
 

Måsart torsdag 21 juni

I dag har Måsart sett pigg och glad ut under promenaderna på bakgården.
 
Måsart har börjat fälla pubertetsfjunen och man kan börja skönja lite vuxnare fjäderdräkt därunder.
 
Jag tyckte lite synd om den kraken eftersom det inte fanns en vattendroppe kvaar i pölarna på gården, så jag bar in en skål med vatten till hen. Gissa om det blev livat när jag låste upp grinden och klev in på gården, tre vuxna måsdjävlar dök upp från ingenstans och störtdök mot mig gapade värre än stockholmare på semester. Så visst håller mamma mås med sina kompisar ett vakande öga på måsart.
Måsart och vattenskålen jag placerade ut med fara för min egen hälsa.
   
Nu har jag semester 4 veckor och blir friherre om 71 dagar.
 
Vi hörs /Tomas

Måsart 20 juni

Lite oroande är det att Måsart är så stillsam och att jag inte sett till den gapiga modern men det kan ju bero på att jag inte har gjort mer än korta besök där pippin huserar.
Måsart gillar att ligga och sola sig på den lilla tuvan
 
Måsart går i alla fall och pickar i det lilla gröna som finns, men i morgon ska jag nog ställa ut en vattenskål så det inte blir vätskebrist.
Vi hörs /Tomas
 

Fotbollsspelare och dess fans är av en klent sportslig sort.

Fy fan så underliga människor det finns. 
Är lirarna totalt blinda eller på något annat sätt handikappade? Vid varje frispark, inkast, eller hörna så sträcks ett antal händer från bägge lagen i vädret som signalerar till domaren att han antingen är en idiot eller att han gjort en korrekt bedömning.
Jag har med mina ringa kunskaper eller erfarenheter i fusk och gnäll aldrig upplevt att en domare ändrat sig i fotboll eller i rundbana.   
Jag blev ikväll utbjuden av en gammal kompis på pilsner för att jag hjälpt honom med hans ADSL på puben i Hedemora och fann att dom flesta satt och kollade på en för Sverige oviktig tillställning på stor TV.  Jag tror att jag håller på att bli lite vuxen som en sån här kväll saknar en pilsner i garaget med lite mänskligare och djupare resonemang och kanske en bra MC film än en grabbig och värdelös fotbollskväll.
 

För övrigt så vill jag gratulera Peter Jansson till hans nya och spännande arbetsuppgifter åt FIM! 

Där fick Ni alla belackare som gjort allt för sabotera hans engagemang för isracingen så att det kanske kommer in lite nytänk även utanför Ryssland.

Vi hörs /Tomas

 

Måsart tisdag 19 Juni

Måsart har sett lite loj ut idag. Den kanske bara njuter av solskenet och vill lägga sig och vila ibland, annars så flaxar den allt oftare med vingarna. Jag vet inte om den får i sig nåt käk men jag har i a lla fall sett den skita så nåt måste ju finnas i magen.
 
Vet inte om man ska mata den med nåt eller om man sabbar kostcirkeln, kanske nån bloggläsare vet kom gärna med tips.
 
Vi hörs /Tomas
 

Måsart måndag 18 juni

Ibland skrämmer Måsart mig genom att se slö och vissen ut. Som i morse när jag tittade till pippin, men längre fram på eftermiddagen var det bra snurr och den verkade ha växt lite inte bara på grund av zoomningen. 


Ett gäng duvor verkade inte bekomma varken Måsart eller den skränande modern.

Dom ornitologiska studierna går vidare.

Vi hörs /Tomas




Dagens Måsart

Ja frugan vann namntävlingen och pippin är numera döpt i regnvatten till Måsart.

I morse när jag var ute och rastade Viggo var jag tvungen att kolla hälsoläget på Måsart. Mitt hjärta slog nervösa frivolter då den låg blickstilla mot husväggen i ösregnet. Men så fort jag gick fram till grindarna med kameran så reste Måsart på sig och poserade stolt.
Måslivet går vidare.

Vi hörs /Tomas



Måsen

Nja nu menar jag ju inte Anton Tjechovs "Måsen"  eller Richard Bachs bok om måsen som hette Jonathan Livingston Seagull, utan en alldeles egen måsunge som jag har fattat tycke för.


Den här lille krabaten har som en missförstådd invandrare råkat födas där dom yttre hoten och eviga påhoppen blivet en jobbig del av uppväxten. Den upptäcktes för 4 dagar sedan utanför apoteket i Hedemora vid oxtorget och var vettskrämd av alla fotgängare och bilar, men så för 3 dagar sedan så hittade vi pippin på bakgården till telestationen i Hedemora. Förmodligen hade den blivit bortmotad av apotekschefen Tam. Lam eftersom den kanske störde kundflödet.


Måsungen verkar må bra och mamman gapar i högan sky när man kommer för nära och hon håller koll på eventuella inkräktare, annars så håller sig ungen innanför grindarna och verkar trivas med den skyddade tillvaron på bakgården.
Nu vill jag ha hjälp att hitta ett namn till den lille och lovar att följa den med kameran under uppväxten och känner mig lite som en gudfader, så kommentera gärna in ett namnförslag.

Vi hörs  /Tomas




Alla småler i Våler

En rubrik som skulle platsa i vicken ordvitsig rubriksättares kvällstidning som helst. Men till skillnad mot kvällstidningarna så ligger det en hel del sanning i rubriken. Detta var mitt 13e besök i Våler och det var här jag upplevde tjusningen med Classic Racing första gången. Vid 5 tillfällen har jag haft herr Albin med och vid 4a tillfällen har den funkat, alla gånger utom i år har det regnat till och från under tävlingarna.
Beskjuten Krumryggad Norsk älg med fettmule hälsar oss välkomna


I år sket jag av olika anledningar i att ta med herr Albin (jodå han funkar och mår gott men fick stå kvar i spiltan) jag och Ludde drog i stället iväg i hans nyinförskaffade Fransyska för inte ville vi missa färskpotatisen, matjesillen, och grillningen som bäst avnjutes med en kylklampskall pilsner vilket är en utsökt tradition vi bär på.

Vi riggade snabbt upp den Franska a,la Peugeut våningen med tillhörande 24MX designade balustrad som skulle bli vårt luxiösa hem dom närmsta dygnen.
Modärn Fransk arkitektur


På lördagskvällen avnjöts en Finare Fransk middag bestående av rödvinsmarinerad grillad nöffnöff karré, pom pom färskpotatis med hickoryspetasad sås, det hela sköljdes ned med en god bejalois. Efteråt så blev det kaffe med Gagnefbakelse.
Två livsnjutande kavaljerer i den Norska ishavskvällen
 

Som vanligt dök våra alltid glada Norska isracingvänner upp och hade dagen till ära i släptåg ett par Svenska rundbanetokar som fraktade sig dit på ett par Amerikanska medeltidstekniska motorcyklar dom var för övrigt iklädda läderbyxor som skulle gjort Tyska läderbögar helt galet dreglande ivriga.

Javisstja vi var ju där för att kolla racing oxå och jag måste erkänna att det killade till i Albintarmen men som den karaktärsfaste person jag är så kunde jag snart hejda det begäret.
Helgens dubbelsegrare i 47 klassen Börje Ivarsson kör snyggt, tight.  


Rolfen. "For ever young"


Det är bara att hoppas att man när uppdateringen av reglementet skrivs försöker behålla förkrigscharmen i klassen.

Eftersom jag har intresse i sivagnsklassen och förhoppningsvis kommer att köra där nästa år så var det med nyfikna ögon och öron jag snokade runt i depån och försökte snappa upp så mycket som möjligt samtidigt som man måste sila bort en del tråkiga intryck.
Snygg stil eller hur? Tur att man ska stå på knä och inte veta vad som sker bakom ryggen.



En skön helg i det alltid trevliga Våler, nu väntar ett krafttag med husbilen och rödbetsodlingen.

Vi hörs /Tomas





Albion är rätt svar.

Brossan gissade rätt efter en ledtråd. Möjligtvis ett fall av nepotism
Inte för att jag vet vad jag ska ha den till men den kommer nog till pass vid något framtida projekt.

2 växlar och korklameller kan det bli tjusigare. Engelsk 30tals teknink 


Det får väl bli nåt med en måttlig drivkälla.

Vi hörs /Tomas

2 dagarstripp.

Eftersom jag har en del tid att plocka ut innan jag övergår till att bli friherre om 86 dagar så passade jag på att klämma in ett par kompdar efter nationaldagen. Jag längtade efter att få se mitt ganska färska barnbarn som bor i mörkaste småland.
Sagt och gjort så grenslade jag min BMW flygande tegelsten

Eftersom jag skulle ta vägen förbi Linköping och hämta mitt traderafynd (som ingen av er korkskallar fortfarande har klurat ut fabrikatet på trots ett häftigt pris) passerade jag Gisslarbo där Spinnin Wheel numera huserar och passade på att göra ett studiebesök och snika åt mig en fika med nybakat till.
En del av lagret med hur mycket delar som helst här går det nog att hitta allt


Häftigt att skåda vad det går att göra med en massa framåtanda och framtidstro.

Drog vidare till Linköping och hämtade en växellåda  som lätt rymdes i toppboxen. Körde trevliga vägar genom östergötland och småland och undvek E4an nästan helt med en härlig MC tur som följd, det enda tråkiga är att min stuss ömmar efter 20 mil så "Airhawk" kudden plockades fram och lindrade ömheten något, man är väl inte skapt för tuoring måhända.

Träffade son, sonhustru och barnbarnet Nova vilket gjorde att man blev glad och min ömmande stuss glömdes helt.

Lilla nova som påpekar vissa saker när farfar introducerar henne i MC världen
 

I morse passade jag på att besöka sonen på hans arbetsplats innan jag styde kosan hemåt igen.
Som av en händelse så passerade jag Huskvarna och passade på aatt slinka in på Husqvarna fabriksmuseum

Snygg och stilfull entré till Husqvarna fabriksmuseum


Oj vad mycket som tillverkats och utvecklats av Husqvarna.

Snygg design på tanken det väcker ideér


Jag upptäckte snart att jag skulle behöva tillbringa betydligt längre tid på museét så jag kommer att återkomma dit.

Knäkvarna!


Jag lyckades även på hemvägen nästan undvika e4an och kunde från Huskvarna köra trevliga vägar och föja Vättern genom gränna och upp till Ödeshög.
Ja tänk vad man hinner utan att anstränga sig mer än en ömmande röv på 2 dar. 100mil hoj och allt det jag nämnt här. Nu ska jag bara rasta jycken och laga frugans cykel. I morrn drar jag och Ludde till Våler där Ludde ska burka åt Johan lundqvist själv skiter jag i tävlandet och tänker agera som huligan.

En tänkvärd uppmaning till alla överviktiga golfare


Vi hörs /Tomas



Gissningstävling igen

Ja nu är det dags för lite gissningar igen eller som bloggens kunniga läsare kanske tycker en baggisfråga.


Priset denna gång är en Gagnefbakelse. Ja det kan ju oxå vara en klurig fråga för icke Dalmasar. Vad är en Gagnefbakelse? Se där, nu har vi en Dagens Dubbel på köpet. Vad priset är på dubbeln torde väl vara en Rignes i Vålers öltält till helgen.

Vi hörs/Tomas  

Kul i backen.

Kul i backen! Ja så hette det häftigaste man kunde uppleva i Hedemora på tidigt 60 tal. Det var då man gick man ur huse till gräsbacken i gammelgården för att uppleva artister och underhållning av världsklass med artister som Lasse Lönndal, Siv Malmqvist, Umberto Marcato samt en mängd lokala förmågor.

Nu har jag på gamla dar upptäckt att man kan ha kul i andra backar med Motorcyklar som redskap.
Jag och herr Albin har nämligen debuterat i den ädla och mycket klassiska grenen " Backe" och det var skitkul. Utanför Torsby har ett gäng entusiaster sen 3 år tillbaka återupprättat backen i Åshagen som det tävlades i från 1948 till 1957 och den som hade flest segrar under perioden var Stellan Strand. Numera heter tävlingen Stellan Strand memorial och hans son tävlar farsans gamla racer med startnummer 1.

Team Albin. Frun Sonen och Hunden fördjupar sig i tekniken


Vi var två deltagare från Isgaragret. Undertecknad på Herr Albin samt Nicodemus på sin Ryska Dneper sida, vi var som vanligt lite udda på våra unika fakoster.

Så tuktas en Rysk Dinosarius av en kraftkarl
 

Det verkar som jag hade lite för raskt tempo eftersom ingen av mina supporters lyckades få en skarp bild av mig i backen eller darrade dom måhända av upphetsning över min framfart.

För snabb för fotografen


Det var för övrigt en mycket välarrangerad tävling och idel trevliga människor, dessutom så fanns det hur mycket motorhistoria som helst i depån. Äldsta deltagaren Olle Åhnström 93 år höll fint tempo och min son påstod att jag nog var en av dom som hade mest färg på skallen.
Nytillverkad SRM replica. Mycket vacker


Flink. En av dom få bevarade


Martin/JAP. Tror att Manolito kört en sån


Jag det var en härlig dag. Tävlingsmässigt så känns ju regularitet ( köra två åk på så lika tid som möjligt) lite sisådär. Men det spelar ju inte så stor roll man gasar ju så mycket man törs och man får ju en tid. Det verkar vara en lagom PRO sport för mig som gärna vill finnas med där det brummar. Jag är anmäld till 2 backtävlingar ytterligare, Långlialoppet utanför Filipstad 21 juli och Ånnaboda 18 augusti. 

Närmast så väntar ett besök på Husqvarnamuseét 6 juni och ett besök på Vålerbanan som åskådare  9-10 juni

Vi hörs /Tomas  

RSS 2.0