ITERA framtidens cykel.
När tillverkningen startades i Vilhelmina i februari 1982 var förhoppningarna stora på en ny svensk designklassiker. Senare har den fått kultstatus som en av Sveriges största designfloppar.
Plastcykeln Itera var omdiskuterad redan vid starten 1982. Antingen hatade man den eller så tyckte man att den var spännande men det visar framför allt att plastcykeln från Vilhelmina berörde.
Mediernas intresse var enormt och plastcykeln spåddes en lysande framtid på grund av sitt unika koncept. Plastcykeln marknadsfördes i broschyrer som en cykel utan könsrollshämmande ram.
Det mest utmärkande för cykeln var trots allt den svajiga känslan under färd.
Går man ut på nätet och letar kommentarer från nutida ägare hittar man denna pärla till recension.
”Det är den bästa cykel jag har haft. Mjuk och fin, svänger man så svänger cykeln en stund senare vilket ger tid till eftertanke – skulle jag verkligen ditåt? Framgaffelns fackverkskonstruktion ger en bra känsla av säkerhet när jag ser hur den sväljer vägens ojämnheter på ett mycket visuellt sätt”En annan testkommentar från tiden det begav sig var att, ”Den ser ut som en krokodil och beter sig som en anakonda.”
Plastcykeln lanserades med buller och bång 1980 av företaget Itera AB.
De stod för design och produktutveckling medan Vilhelmina Plast och Heva AB tog hand om tillverkningen som startade några år senare.Den kom till Vilhelmina under en period då kommunen skrek efter lämpliga industriprojekt och plastmiraklet från Vilhelmina skulle sätta orten på världskartan. USA:s dåvarande president Jimmy Carter blev fotograferad under en provtur i Stockholm och en massiv försäljningskampanj skulle inrikta sig mot Kina.Den satsningen sprack redan i sin linda eftersom plastcykeln var för stor och tung för kortväxta kineser.
- Jag tror att folk i allmänhet ansåg att produkten skulle bli en sensation. Den var billig. Den skulle bli outslitlig och det mesta skulle kunna tillverkas i Sverige, men det blev en flopp. Hade det lyckats skulle det ha satt Vilhelmina på världskartan, säger före detta riksdagsledamoten, KG Abramsson, som då nyss inlett sin karriär inom det socialdemokratiska partiet i Vilhelmina.
Utgångspris var satt till 1500 kronor. En standardcykel av märket Monark kostade 1980 cirka 1 200 kronor.Drygt 15 000 cyklar hann tillverkas i Vilhelmina innan nedläggningen.- De flesta som tänker tillbaka på plastcykeln i dag gör det nog med ett leende på läpparna, säger K G Abramsson.
Trots en sällan skådad marknadsföringskampanj blev cykeln blev en flopp eftersom den hade vek ram, var tung (ca 16 kg), och för dyr. Företaget hade ursprungligen tänkt sig att sälja den för ca 300 kr (att jämföras med en vanlig cykel som 1980 kostade ca 1 200 kr), men istället lanserades den som en trendprodukt och kostade 1 600 kronor. Det påstods också i ett reportage i Aktuellt att trafikljusen inte slog om för den nya plastcykeln eftersom den inte var i metall
Som kuriosa kan nämnas att arrangören av den stora orienteringstävlingen O-ringen 1985 köpte 1 000 Itera-cyklar som man hyrde ut. Efter tävlingen såldes de billigt till utövarna. Alla såldes.
Ja hur knäppt det än verkar och med mitt skumma intresse för tekniska udda prylar så är jag nu ägare till en ITERA som jag knappast vågar cykla på eftersom jag av erfarenhet vet att även plast liksom jag åldras och blir skörare med åren.
Vi hörs / Tomas
Avesta art.
Önskar eder alla en trivsam midsommar
En krokig resa till polcirkeln. del 2
Söndag 8 juni Det blev en fin dag på Botnia ring där jag hejade fram Granlund till sin 152a seger på sin BSA. I sanningens namn så var konkurrensen i klassen skral idag men eftersom man kör 3 klasser i samma heat så fick snart 75 årige Rolfen visa färg och bjöd på dagens bästa fight när han satte alla på plats.
En något udda hoj till salu i depån en Rysk Voshod
Min andra favoritklass sivagnarna innehöll endast 8 ekipage där 16årige Rasmus Dobernowsky med farsan Philip i burken vann, alltid kul att se förbrödringen i sivagnsklassen.
Förbrödring av sivagnsgänget efter avslutat race
Efter racet så gav jag mig av uppåt kusten och hade väl tänkt ta mig ca 20 mil närmare polcirkeln, det blev 40 mil innan jag hittade en trivsam camping i Uleåborg där jag slog ner mina bopålar i regnet efter lite wet race dom sista milen.
Jag campar upp.
Tänder gasolköket i tältet och torkar upp en del kläder. Funkar bra det också
Tisdag 10 juni Efter att ha tältat en natt på Pite havsbads camping där jag fick ta starthjälp av campingpersonalen så söker jag mig från E4 vid Skellefteå snett inåt landet med sikte på jämtland i dag. Ser ut att vara torrare och mindre trafik där.
Fuktigt halva dan men efter att träffat på högsommarvärmen här i Strömsund så har det mesta i textil och läderväg torkat upp. Det mest dramatiska i dag var att jag fick ett tjyvsläpp i en kurva där det låg ett lass renskit (cleanshit) det skedde vid Bäsksjön mellan Lycksele och Vilhelmina så ta det försiktigt om ni åker där.
Det är såna här kreatur som lämnar sin rullande avföring i högerkurvorna.
Ja högerkurvor om man åker i samma riktning som mig förståss
Det blev övernattning på camping i Strömsund
Konstaterar att Hörnet finns även i Strömsund.
Satt där och hade surfövningar över en Gränges.
En krokig resa till polcirkeln. del 1
Nu är det nära.
Rasmus fixade till en lämplig hjälmfrilla med vår gamla hundtrimmer. Känns trivsamt.