Höstmys/bilder
Sköna höstdagar som inte ger utrymme för en höstdepp
Lördag 10 sept en sån där härlig då jag tillsammans med Klurik från MC museet och Sune Olsson han som bygger dom fina SOH ramarna fick nöjet att guida ett stort gäng Ducatiåkare runt TT banan
Jag och Klurik åkte ståndsmässigt i han MG
Efter att åkt runt TT banan med diverse stopp vid intressanta platser blev det en snabbvisning av Isgaraget innan gänget drog iväg på lunch för att därefter som avslutning på Hedemorabesöket besöka MC museet innan dom drog vidare söderut.
När jag vinkat av Ducatigänget drog Isgaragegänget vidare till Örebro travbana för att kolla longtrack och flattrack som inte körts på många herrans år i Sverige.
Det blev en skön upplevelse att se förarna i ca 170 km/h kasta sig in i dom långa kurvorna med vackra uppställ.
Starten har gått.
I fredags hängde jag med ett gäng gubbar ut på grusbus med offroadhojar på härliga grusvägar i Nornskogarna. Jag var faktiskt yngst gänget. Medelåldern låg på 72 år.
Gubbarna grus sträcker på benen vid *Farmen*
Lägg märke till Leffes högerfot, trasig hälsena och stödstövel. Inget hinder fören motorman
Fikarast vid Norns hytta. Härligt pensionärslif = livskvalitet.
Kreativiteten flödar.
Äntligen har jag tagit mig i kragen för att kunna bygga klart min trialhoj.
Den står på hjulen nu men mycket pyssel återstår och jag måste hela tiden hitta lösningar men det är ju det som sporrar en.
Hittade en gammal kylarslang som får leda in luften till förgasaren.
Trykbehållaren till stötdämparen fick byta sida
Blir nog bra det här
När det slår stopp i tänket är det bra att hoppa över till nåt annat projekt.
Jag har en gammal elcykel med kass batteri som jag börjat sätta i en Kinapåhängare i
Avslutar med en vacker tavla av en gammal Ford i ständig förändring
Lev väl och ha varmt och torrt på fötterna.
Vi hörs /Tomas
Den där Persbrant.
Jag har nyss kollat på Skavlan och kan inte påstå att Sveriges bästa skådis växt en millimeter som människa i mina ögon,
Micke P. Hånfull med kåktatueringar
Han anstränger sig till sitt yttersta för att trycka ner buksvågern Skavlan med hånfulla tillmälen.
Buksvågrar.
Han skryter över sina rattfyllerier, sitt knarkande och sitt allmänt pretentiösa sätt.
Rattfyllot Persbrant
Han hissar sig själv till skyarna och sätter sig över alla i sin omgivning samtidigt som han tycker att han är storartad när han skickar sin jycke med taxi till sin tidigare hälft den vecka han inte har vårdnaden om jycken.
En hundägare med lite hjärta för sitt husdjur lämnar väl för fan över jycken personligen men i Persbrants fall rör det sig nog snarare om att ha en hund med passande "Matchoutseende" (Rhodesian ridgeback).
Hoppas den här Rhodesian Ridgebacken slipper åka taxi med guldhalsband.
Visst han gör en klockren karaktär i Beck som ingen annan skådis kan göra bättre, och kvinnsen smälter över hans blå ögon.
Nu har han ju fått en diagnos som bipolär och tycker fortfarande trots knaprande av litium att han kan sätta sig över sin omgivning.
Skavlan avslutades med Håkan Hellström och det enda negativa jag kan säga om honom är det taskiga att plocka ut 4 millar utan att lira ur det konkursande Peace and love för några år sedan. Hans musik kan jag inte bedöma mer än att gillar en hel del. Han ger hursom ett mer ödmjukt intryck än Persbrant.
Hoppas jag retar nån med mina ytterst personliga funderingar
Vi hörs / Tomas
Lite av varje
Väl hemkommen från MC resan till karelen blev det 2 dagars tält, kläd och hojtvättning innan det bar iväg med Citroenbilen till Karlskoga för att försöka vara speaker. Hur gick det att vara speaker då? Nja vetifan om jag kände mig särskilt bekväm i den rollen mest beroende på att jag inte känner mig tillräckligt påläst i klasserna efter år 1973. Jaja, jag var ju mest med som "sidekick" till en man fylld av Göteborgshumor och ett brett kunnande vid namn av Thomas Hilse. Jag fick hursom tillfälle att tala om för honom att Göteborg är " Ett enda gruppboende för efterblivna fiskare" vilket han tog med ett gapskratt.
Jag lyckades i alla fall med att införa en ny upplevelse för publiken genom att med en inlånad resegrammofon av Möklinta Kalle och tre välfyllda singelpärmar spisa en massa Svenska 50-60 talsinglar till publikens stora glädje.
Vår musikanläggning. Philips resegramofon och speakermicken framför.
Jag har för övrigt knegat åt Stockholmsnoblessen på Djurgårn och i gamla stan i veckan vilket medfört att jag åter spöat upp mina artrosknän ordentligt men vad gör man inte för att fylla upp pensionspungen.
På hemväg från stockholm i torsdags stannade jag till hos världsrekorhållaren Anders Jonsson som kör snabbt rakt fram på motorcykel på Bonneville salt flats i Utah varje år, han lever sin dröm.
Jag fick tillfälle att provsitta Anders kommande rekord MC.
Pust tror att det kan vara en euforisk känsla att åka 250/kmh i den.
Nästan lika kul var att Anders donerade sitt gamla Engelska hjul till Isgaraget.
Jag har redan testat det och kan konstatera att det funkar utmärkt att forma plåt med hjulet. Kan bli mycket skojiga konstverk till vintern.
Ducati aniversity globetrotter tour 2016.
Jag har tidigare beskrivit Indiern Vir Nakai och hans resa från Ducatifabrikenvia Hedemora vidare mot Moskva där han lämnade över hojen till fransosen Laurent Cochet.
Vir Nakai gjorde en riktigt skön reseskildring och han framhöll Hedemora som en höjdpunkt.
Nästa Globetrotter Laurent Cochet som ska ta från Moskva till Japan är nu på väg genom Ryssland och Mongoliet gör en mediamässigt episk resa då han fotar och filmar i fågelperspektiv via en drönare och att han lägger på vacker musik till filmerna. Sååå fantastiskt vacket så jag blir smått sugen på att försöka göra den turen nån gång.
Ispirerad och med en del intjänade stålar från allt knäkrypande på de rikas tak har jag nu bokat flyg till Indien i november med en liten tur till Zanzibar på hemvägen.
Det gäller att passa på så länge knäna bär.
Vi hörs /Tomas