Lite grönska och annat gött.
Eftersom jag är nån slags sammanhållare i koloniområdet Silvattspark i Hedemora så har jag förfärdigat en portal som ska välkomna alla odlare till området..
Som vanligt byggt av skrot. OBS Luddes näbb och armbåge i vänster bildkant
En Engelskt blek kolonist. Dom bruna Spanska skogsvarianterna dödar vi.
I morgon är det en viktig dag. Då skall sivagnen bedömas. Jag ber att få återkomma i ärdendet.
Vi hörs/ Tomas.
En friherres vedermödor.
Livet som friherre kan te sig som en ytterst nöjsam tillvaro, men som allt nöjsamt i tillvaron så har den den ett pris.
Eftersom pensionen bara är anpassad till ett liv som boulespelare, bridgespelare och pensionärsdans i folkparken och möjligen provsmakning i stadens livsmedelsaffärer.
Och ingen av dessa sysslor ligger mig särskilt varmt om hjärtat, utan jag har som motorman och rese entusiast tärt lite väl djupt på min lekkassa.
Jag kände att jag om det bjöds en möjlighet att förbättra ekonomin kunde tänka mig att åta mig lite hederligt avlönat arbete för att fortsättningsvis kunna ha en lika lattjo pensionärstillvaro som hitintills.
Då jag i måndags fick en förfrågan om att hoppa på ett projekt som ska vara ca 4-5 veckor så tackade jag utan att blinka ja till det.
Som det anstår en friherre så var det ett riktigt slitsamt och skitigt kneg som väntatde. Jag och min nye arbetskamrat Lill Anders ska riva filteranläggningen på ett fjärrvärmeverk för att montera in ett nytt och mycket effektivare så vi körde igång i tisdags morse.
Undertecknad och kollegan framför tjänstebilen. Nybesiktad Duett med 72 000 mil på mätarn
Slit och släp. Tigersåg, vinkelslip, mutterdragare, svets rockwoll vassa plåkanter och en härligt utmattad kropp gör att jag somnar gott på kvällarna.
En glad skit.Jag smygfotade Anders för att avslöja hans svettblanka panna.
Geniet tänker. Lägg märke till sotet på kinden effektfullt ditsmetat.
Gnistan. Var en gammal fin tidskrift
Som proletär har jag svårt att fatta varför knegarna väljer att stå för alliansavgiften
På söndag bär det av till Torsby med herr Albin för deltagande i backtävlingen Stellan Strands memorial.
Vi hör /Tomas
God Old England
I dag tog jag och frugan en svängom på tegelstenen och huvudmålet för dagen var träffen för Anglofilerna "God old England" som avhölls vid Stabergs herrgård utanför Falun.
Trefligt värre, man möts av en Bobby som dirigerar trafiken, bara en sån sak.
Här förättar lagens väktare lottdragning med lagom bister uppsyn
Det var betydligt fler bilar än motorcyklar men allt gick i sann Engelsk anda med Fish and chips och hela köret.
Göte Nordins JAP 61a och Roffe Granlunds BSA -47 samt hans Molnar Manx därbakom
En tjusig Velocette Clubman
En Rolls Royce som färgmässigt skulle matcha min sivagn
En Singer 1954. Inte symaskinen eller författaren med det kanske framgår.
En häftig upplevelse var att få se och höra en Rolls Royce V12 med raka pipor startas.
Denna mäktiga 700hk som setat i en stridsvagn har idag som uppgift att driva en pennvässare
Klicka på länken så får ni höra och se den startas.
Regi: Jag själv
Foto; Jag själv
Dramaturg; Jag själv
Skådis; En gammal hippie med bredtandad kam i bakfickan
Mskinist Samma gamla hippie.
Vi hörs /T
Del 3 av pensionärsresan
Jag tar mig i kragen på min kraglösa Tshirt och försöker runda av vår 6 dagars tur.
Lördagens kvaltävlingar fick kortas något på grund av ösregn och av kvällens speedway blev det inget eftersom man kunde få sladd i lervällingen.
Wärner testar fullkornsbröd med banan och kaviar till frukost. En smaksensation!
Det går ytterligare en del kvalheat på finaldagen samt semifinaler och finaler, man kör dessutom om 2 titlar dels "Grünes Band" och "Bergring Pokal" som är nåt slags handicap tävling där dom med plats 6-12 från dagen startar ca 20m före och sen blir det jaktstart.
Av dom alltid så spektakulära "Seitwagen" fanns det bara 6 anmälda 5 kom till träning och endast 3 var kvar till finalen.
Finalen fick rödflaggas ganska omgående eftersom en burkslav trillade av och ekipaget skenade snett över banan med en otäck krasch till följd och en blev illa skadad
Tätt och tufft mellan sivagnarna i nordkurvan
I soloklasserna så gick sdet skapligt för våra Ölsponsorer bröderna Klatovsky. I långbaneklassen kom Antony 4a i "Grünes Band" och 5a " Bergring Pokal" brorsan Jan som körde i motocrossklassen blev 6a i "Grünes Band" och 7a " Bergring Pokal" crossklassen körde för övrigt vartannat heat i högervarv.
Vårt Svenska hopp Joel nyström som kör i långbaneklassen missade precis A finalen men han gladde oss genom att vinna B finalen och slutade därmed på 13e plats men debuten lovade gott.
Antony i högerkant
Kunde bara inte motstå en sån bild
Det kördes oxå en klass med Quad racers men eftersom jag inte tycker bilar med styre hör hemma i en MC tävling så skiter vi i dom.
På måndag morgon vände vi hemåt och malde vi på genom Danmark, skåne och småland till övernattning i Värnamo med bara någon enstaka regnskur och en ärgad batteripol på min tegelsten som orsakade ett 5 min stopp.
Tisdag drar vi vidare mot Husqvarna för att besöka Husqvarna fabriksmuseum. Brorsans kopplingsvajer brister i Husqvarna men åker man gammalt så finns naturligtvis reservdelar med i packningen och det löstes på ca 10 min.
Husqvarna fabriksmuseum är så mycket mer än bara MC rekommenderas starkt
Det blev regnställ på dom resterande 35 milen hem men det funkar det med.
Sammafattningsvis:
Som Tysken säger: Einmal Bergring – immer Bergring! Ja detta var nog en av dom häftigaste MC tävlingar jag upplevt på den drygt 1800 meter långa kuperade rundbanan som hade ett par svaga högerböjar och ett krön där man flög 30 meter.
Åka långt på MC kan var jävligt tråkigt om man åker motorvägar så sportigare körning på mindre vägar är att föredra.
Att campa vid Bergring är ganska primitivt så det blir att glömma vanliga bekvämligheter det är liv nästan dygnet runt men en väldigt vänskaplig stämning.
Husqvarna museét är ett måste och har så mycket att man kan besöka det varje år.
Det går utmärkt att kolla mer från resan på brorsans blogg http://hojbygget.blogspot.se/
Vi hör /Tomas
Race på Bergring
På Lördagen var det dags för träning och race och som dom entusiaster vi är så ville vi naturligtvis se allt.
Det blev en lätt chockartad upplevelse att se hur fruktansvärt fort man körde. Eftersom det var säsongspremiär så lyste gräset grönt eftersom banan fått återhämta sig riktigt bra. Jag kollade programmet och såg att banrekordet har en snittfart av 122 km timmen.
Banstaketet bestod av 3 tum järnrör eller hård plyfa så det gäller för förarna att koppla bort omgivningen och bara fokusera på banan.
Hål i plyfan bakom ses järnräcket som skyddar på rakorna. Föraren OK
Det kändes som en Tysk variant av Isle of man med 5 ambulanser och rullande fältsjukhus på plats.
I uppehållet mellan träning och tävling så hann vi med en fältmässig och ståndsmässig vin och ostbrickalunch som motvikt till all öl och korvdiet som stod till buds.
Flott värre. Vi är väl civiliserade
3 småfeta livsnjutare intar vin/ost/salami buffén
Bland alla feta tyskar såg vi magra ut.
Typisk Tysk kroppshydda som tankas med fler kalorier
Framåt eftermiddagen blev det dags för kvaltävlingar och för våra tjeckiska vänner blev det blandat resultat. För Antony som körde i långbaneklassen var det nåt mankemang med förgasaren så han masade sig runt i styrfart men för brorsan Jan som körde i motocrossklassen såg det bättre ut. Joel Nyström från Östhammar var enda deltagande Svensk och han spottade upp sig hela tiden, det var ju debut för honom på Bergring.
Jan Klatovsky
Dom sjukaste hojarna är ju utan tvekan sivagnarna men tyvärr var bara 5 ekipage på plats mycket beroende på att det gick en tävling för rundbanesivagnar i Holland samtidigt och utbudet inte är allt för stort av dessa mysko maskiner.
Bizzart var ordet men riktigt kuliga människor.
Pust. Jag får fylla på med bilder och ord i morgon.
Vi hörs /Tomas
Tre Gringos på Tysklandsresa
Så bar det då av mot Tyskland med isgaragets pensionärsklubb.
Visst kändes det att våra svålar i rektumområdet inte var fullfjädrade för långssittningar på gamla tillplattade BMW sadlar så det blev ett första stopp efter ca 17 mil för räta ut oss.
3 gossar fulla av äventyrslystnad rastar 1a gången. Fotat från grodperspektiv.
Efter ytterligare ett lunchstopp i Karlsborg bar det vidare till övernattning i campingstuga i Värnamo efter ett besök hos barnbarn med föräldrar. Hela dagen plågades vi av solsken och sommarvärme men det är hyfsat lätt att stå ut med.
Fredag drog vi vidare i skapligt tempo mot Tyskland. Man kan lätt konstatera att det är skittråkigt och lite obehagligt att mala på motorvägar, speciellt genom Danmark landet där det bor 4,5 millioner människor och 25 millioner svin. Fördelen med dessa vägar är ju att man sväljer en massa mil på kort tid.
Bröderna Larsson på färjan mellan Gedser- Rostock.
I Tyskland valde vi att åka på mindre vägar dom nära 6 milen till Teterow. Det kändes ganska avkopplande att slippa autobananerna.
Tyskt träsnideri som välkomnar oss till Bergring
Eftersom vi på ungdomligt manér skulle campa så hittade vi snabbt på campingen som finns i anslutning till banan. Det var nog en mycket tveksam enstjärning status på campingen. Servicen bestod av en massa bajamajor och en tankvagn med vatten, så det kändes lite rockfestivalaktigt.
Det var ös dygnet runt med dånande musik från alla håll, fyrverkeri och knallskott dygnet runt. Sen tror jag Tyskarna inte får elda hemma för dom släpade med åtskilliga släpvagnar fulla med ved och det brann stora brasor hela natten och på slutet så eldades medhavda soffgrupper upp.
Tyskt fredagsmys
Tidigare på fredagskvällen så gick vi ett varv runt banan och kunde konstatera att den var nog en av dom häftigaste vi upplevt. Vi avslutade banbesöket med en depårunda och hälsade på hos familjen Klatovsky vilket var ett kärt återseende. Som den krögare Klabo nu är så hade han med en egen ölpump med kylapparat så förplägnaden var inte att klaga på.
Ett collage av Tyska Bakdelar.
Blir många intryck att förmedla så jag får dela upp min reseskildring på fler omgångar.
Auf wieder sen. /Tomas
På torsdag drar vi.
Jahapp det börjar dra ihop sig till ett nytt stolleprov.
Det blir isgaragets pensionärsklubb som drar iväg till ölhävarnas, korvätarnas, scnitzlarnas rike. Jag tror att vi skall ta det gamla hertigdömet Mecklenburg i besittning.
Det blir två minus 70 ( Svante och Wärner) och en plus 60 (undertecknad) gubbe som äntrar sina Tyska långmilare för att lägga till ytterligare ett klassisk MC evenemang till våra CV.
Gräsbanetävlingen på Bergring i byhålan Teterow som brukar dra ca 30 000 pers är det som lockar oss till diverse campingövningar i den Germanska myllan.
Resan startas från isgaraget på torsdag i 10 snåret med en första övernattning i Värnamo. Dag 2 drar vi via Helsinborg-Helsingör genom rödepölesernas kungadöme till Gedser och färja till Rostock sen återstår bara 55 km till banan.
Vi vänder hemåt på måndag med övernattning i Värnamo för att på tisdag via Husqvarna museet trampa Hedemora mylla på tisdag kväll.
Det riktigt börjar dra i äventyrstarmen nu. Och det är risk för dålig uppdatering eftersom jag av nån anledning anser mig smartare än en telefon och därför inte har skaffat en sån.
Vi hörs/Tomas
Kosläpp.
I dag blev det en MC tur med min favoritspätta till Karbenning för att kolla in årets kosläpp.
Sanslöst ystra och galna fjällkor och kalvar skutta ut som galningar och påminde mycket om lördagskvällens marknadscrusing i Hedemora.
Dom hälsade våren på sitt alldeles egna sätt inklusive stångning och kraftmätning för att kolla in vem som skall få leda flocken kommande säsong. Precis så uppfattar jag raggarna på stan och dom är nästan lika roliga.
Häftig 3 kamp
Karbennings gård producerar både fjällkor och fantastiska ostar gjorda av mjölken från fjällkor
Tänk er själva. Första gången i livet ute i solen.
Ytterligare en skakig rulle av demonregissören.Mitt skakande med kameran är ytterst genomtänkt och får betraktas som konstnärlig frihet.
Klicka och njut av ko/kalvsläppet
Jag kom att tänka på att vi i min ungdom kallade snutbilarna för fjällkor eftersom dom var svartvita, men det skulle ju inte funka idag när bilarna är blåvita. Möjligen kan jag tänka mig att dom skulle kunna kallas Belgian blue.
Det är ju så här snutbilarna i Hedemora ser ut nuförtiden
Vi hörs /Tomas
Isgaragets gatuvernissage 11 maj 2013
Tillsammans med mina sanslösa kamrater i isgaraget så har vi idag genomfört ett spontanvernissage i sann avantgardistisk anda i centrala Hedemora.
Det är så här att LIONS har en återkommande vårmarknad sen urminnes tider i Hedemora, vilket naturligtvis är behjärtansvärt eftersom den föreningen försöker uppmuntra begåvade Hedemorabor med sitt stöd.
I stället för rondellhundar kör vi med rondellståpeder i Hedemora
Till saken hör att Hedemora Tuoring Team har en jättekortegé ihop med marknaden. Det är ju inte för inte som Hedemora är Dalarnas MC tätaste kommun.
Garagegänget består ju av en salig blandning av MC tokiga motormän så vi beslöt oss för att visa upp en del av våra samlingar för att om möjligt förnya och muntra upp marknadslivet i Hedemora. IP motor upplät sin parkering åt oss (Tack för det IP Janne) där vi tömde ut åtminstonde hälften av garageobjekten.
En salig blandning av 2 och 3 hjulingar pluss några stationära motorer muntrar upp
Vi fick en fantastisk uppskattning från Hedemoraborna som självklart uppskattde våra tilltag
Vi kan nog känna oss lite anti Jante efter denna trivsamma lördag.
Klickar Du på länken under så kommer det att skarmla, puffa och låta till mina ibland överdrivet rörliga bilder så håll till godo.
Vi hörs /Tomas
Sivagnar från Småland
Jag och frugan har varit iväg några dar till Småland för att hälsa på mitt barnbarn Nova med föräldrar.
Jag vet inte vad det beror på men av nån anledning så lyckas jag alltid snoka upp några i mina ögon intressanta motorarrangemang oavsett vad övriga familjemedlemmar tycker om mina val.
Veteran rallyt Riks ettan passerade Värnamo och jag hittade en mycket vacker Husqvarna med JAP motor och sivagn från ca 20-30 talet.
Snyggt patinerad sivagn
Jag försökerså gott det går att övertyga mitt barnbarn att livet inte bara måste bestå av skära tjejprylar utan att motorcyklar är minst lika fascinerande.
Jag försöker lära Nova att burka på rätt sätt
Och nu till sist vill jag påminna om Isgaragets gatuvernissage i morgon lördag 11 maj intill Åsgatans enda rondell i Hedemora. Jag lovar att det kommer att dyka upp en hel del lustiga saker där och dom kommer att finnas på plats från kl 10.00. Till saken hör att Hedemora marknad pågår samtidigt och en stor MC cortege kommer att rulla på stan.
Hoppas vi ses på lördag /Tomas
Andra garageprylar.
Brunnsjögänget var i kväll på studiebesök hos en fantastisk samlare.
Elving Långdahl i Grådö utanför Hedemora har alltid haft en dröm om att få äga ett alldeles eget ånglok, och eftersom han är en driftig person så nöjer han sig inte med att snacka utan han gör slag i saken.
Nu står sedan sedan 22 september 2009 ett ånglok på 70 ton i hans trädgård
Ja det var en facinerande berättelse med bilder han bjöd oss på. Loket har fraktats under en hel del vedermödor landvägen från Klippan i Skåne till sitt nya hem i Grådö.
Men hans garage rymde så mycket godbitar bestående av unika jänkarbilar, en del motorcyklar, en båt och massor av kuliga nostalgigrejer från förr.
Det värmer ett gammalt Telehjärta att mötas av en vacker telefonhytt av Pagodmodell
Bland alla jänkare så fastnade jag för en Nasch med ett något annerst utseende
En HD 38 pryder sin plats
Det fanns så mycket mer men det får räcka för stunden.
Vi hörs /Tomas
Balla garageprylar.
Efter att brorsan på sin blogg ( http://hojbygget.blogspot.se/) i söndags stoltserade med att han dekorerat sitt garage med ett gökur, så blev jag tvungen att erkänna mitt avund genom att säga att nu måste vi nog fan fixa en golvmonterad Arboga pelarborr för att bli värre. Svaret blev att han har en Arboga pelarborr så i så fall kanske vi skulle bli jämbördiga.
Sagt och gjort. En Arboga golvfast pelarborrmaskin finns på plats sen i tisdags.
Visst nu var vi jämsides men det gäller att hitta en kultgrej extra så vi återigen kan gå upp i topp. Efter idogt letande så fann jag en riktigt kultig 70 talsgrunka.
Javisst en lavalampa som matchar min sivagn finns nu installerad.
Det var enklare än jag kunde ana att hitta en slik lampa. Efter att ha luskat både på blocket och tradera så fann jag den på RUSTA till ett synnerligen facilt pris.
När jag var och pulade i garaget på tidiga lördagsaftonen så dök en tidigare garageinnevånare upp.
Sören Lundin i trendrätt BP tröja torrkör sivagnen
Vi hörs /Tomas
På tal om Svartqvarna.
Jag fick via min elektroniska brevlåda ett tjusigt foto häromsistens.
Avsändare var en men som säger sig vara ohjälpligt kvar i 30 talet och som i min värld är rikets främsta expert på dom riktigt gamla Husqvarnorna. Hans namn är Christer Watz och vill ni veta nåt om dom riktigt gamla Qvarnorna sä är Christer rätt man att fråga.
Ett Watzbygge. Husqvarna 500cc spritmatad rundbanemotor från 1934-35 instoppad i en Svartqvarnsram
I min värld så borde varje Svensk som vill bli kallad motorman ha i sin ägo en minst 50 år gammal Svensk motorcykel.
Vi h
Gamle Svarten
Eftersom di blåe inte tål att skämtas om så ska jag skriva lite om ett Anarkistiskt svart åkdon.
Det hände sig att jag för ca 25 år sedan fick en 1948 års Husqvarna 118cc (Svartqvarna) som delbetalning för en folkabuss som jag knölat in en Volvo B18 motor i.
En sån här var det som jag avyttrade
Jag hade den gamle trotjänaren som en åkatilljobbet och lattjolajbanshoj och den skänkte mig mycket nöje under en tid.
Nu råkade på grund av omständigheter som jag kan dra en annan gång hela mitt garage brinna upp och nästan alla mc som fanns där smalt ner och blev mer eller mindre skrot. En plastig Husqvarna 420 lyckades jag kränga iväg motorn från till en samlande Italienare som var här tillfälligt, så den gör nog tjänst vid medelhavet nu.
Men si Gamle svarten med betydligt mer metall på hade klarat sig betydligt bättre. Visst var gummisadeln och däcken lätt förkolnade och även lyktglaset fram var spräckt. Ja hela hojen hade ju fått en bränd och sotig patina men tanken hade inte exploderat.
När skammen och förtreten lagt sig en tid efter branden och det mesta blivit kört till tippen samt att jag hade svårt att slita mig från min ögonsten så testade jag att starta den och tro mig eller ej den small igång och det gick att pumpa upp däcken oxå.
För ca 15 år sedan så hamnade hojen hos en kompis för att senare placeras i en loge några km utanför Hedemora.
Det är nu Gamle Svartens nya liv börjar.
I början av mars så hörde en gammal isracing polare av sig. Tomas Ekström från Sala en sån där lagomt MC galen snubbe som tycker nästan allt på 2 hjul är fränt. Tomas som är en av Salatokarna som byggt en ny motordrom läs mer här http://www.salamotorcirkus.se/ var i desperat behov av en riktigt gammal hoj eftersom dom skulle köra en uppvisning fredag 5 april och deras övriga hojar inte var i drift. Torsdagkväll den 4 april kl 22,00 lyckades vi komma åt hojen som stog inlåst på en loge och inte varit startad på ca 15 år.
Är man optimist så är man och dan efter i 11 tiden så kördes hojen alldelses uppåt väggarna.
Kolla filmen och njut http://www.facebook.com/photo.php?v=189690741182301
Det känns bra att Gamle Svarten fortfarande kan göra tjänst och för övrigt så har jag fortfarande en 1949 års Svartqvarna i min ägo.
Vi hörs /Tomas
