Mando Diao!
Dalarnas och Borlänges stoltheter tolkar Fröding.
Klicka in och lyssna på det hetaste från Dalarna just nu.
Frånsett allt allt surr i isgaraget föståss
Njut
Vi hörs /Tomas
Sivagnsbygget går vidare.
Ett inlägg mest för att visa att jag inte slöar till i mitt nya ämbete som friherre.
Att vara friherre upptar bara en del av min tid såsom att dra sig lite längre på morgonen, dessutom har jag bestämt mig för att fordon med mer än 3 hjul är av ondo och bara skit. Det innebär ju en del angenäma konsekvenser när jag ska rädda världen vilket gör att promenaderna kan bli hälsobringande och långa när jag tillsammans med min trofaste vän Viggo ( flat coated retriver) går på mina shoppingrundor till järnhandeln och Hemköp, järn och matkassar stärker mina armar.
Det finns hursomhelst gott om tid för garagenjutning och vidareutveckling/färdigställande av sivagnen.
Det känns som jag har filat på varje kvadratcentimeter snart och i princip bygger en ny hoj men lärorikt är det.
Har nu passat in och knölat dit bromsoket och fått till spårningen från Suzukimotorn
99 kronors dämparen från Jula har bara som sin huvudsakliga funktion att hålla kvar svingen när man lyfter bakändan en viss dämpfunktion räknas som bonus. Själva fjädringen sköts som bekant av en kloss polyuretan.
99 kronors kinesisk kvalitetsprodukt från Jula. Den ser ju snygg ut.
Vi hörs /Tomas
Nödvändigheten av burka
Så burkade man förr Variation på samma tema
Vi hörs /Tomas
Sivagnsbygget rullar på
Mitt livsnjutande går vidare. Nu har jag haft en semesterdag i min ledighet och måste ägna mig åt andra livskvalitetshöjande göromål. Har svetsat och krökt till diverse stag och fästen till själva bakarslet på sivagnen samt inhalerat en del väldoftande polyesterångor när jag förstärkt den.
Det är ju så funtat i Isgaraget att man kan inte bara bygga som man vill eftersom vår snikna hyresvärd har byggt en massa förråd i gången till vårt Paradis som bara är 140cm brett! Jag måste alltså ta hänsyn till detta och bygga så att det lätt går att strippa ner ekipaget till under 135cm brett och ta sig ut och därefter lätt klä på den igen.
Har för övrigt ägnat dagen till att färdigtälla broms och annat till vagnshjulet efter att tidigare ha höjt och rättat till vinklarna till detsamma.
Tajt som fan att få plats med Girling bromsoket men nu sitter det på plats
Jag blev till och med tvungen att ta loss balansviktern på insidan av fälgen för att det skulle gå fritt.
Fick ett paket i dag som det stog Air mail Royal Mail. på det kom från Birmingham.
Det kändes smått kungligt och blåblodigt att få öppna
Innehållet var 3 st Paisley mönstrade kravatter som kommer att behövas av undertecknad, Ludde och Nicodemus om ett par veckor vilket jag ber att få återkomma till.
Vi ska anlita en färganalytiker för att se vilken färg som passar respektive ansiktsfärg
Vi hörs /Tomas
1 dags semester från friherrelivet.
Efter att i morse tagit en extra lång promenad med familjejycken Viggo kunde jag konstatera att det var ett 7 särdeles trefligt kanonväder. Jag hade tänkt tillbringa delar av dagen i garaget med stinkande polyesterarbete, men kom på att jag i egenskap av mitt ämbete som Friherre och därmed min egen chef så kan jag ju ta en semesterdag. Sagt och gjort, jag gränslade min flygande BMW tegelsten och styrde kosan via Stjernsund på ringlande vägar till Hofors för ett besök hos Kalevi och Lena. I Kalevis verkstad trängdes en massa KTM 690 racers som han höll på att preppa. Han uppnår briljanta resultat med sitt jobb med sånt som frabriken inte fixar elle anser sig ha tid med.
Efter fika drog jag vidare till Säters Folkets Hus och en fotoutsällning. Väl där fick jag trängas bland Silverrävar och Gråblå pantrar eftersom det var PRO dans, men som tur är trodde ingen att en kavaljer klädd i Goretex var en konkurrent på parketten.
Vackra foton tagna på en bilkyrkogård i Värmland. SAAB 92a med mänskliga drag
Kom sen inte och säg att skrot inte kan vara vackert.
Efter att som en turist i tillvaron ha klarat av ett kulturellt inslag drog jag vidare till min brossa Svante som har ännu större erfarenhet av livet som friherre för att spana in hans pågående projekt.
Projektet för dagen. Renovering och pimpning av en rysk Dnepr
Fantastiskt Ryskt hanteverk tillika finmekanink. Ljuddämparna är faktiskt ny beställda från Ukraina
Ni som vill följa brorsans vidare och tidigare hojbyggar äventyr kan kolla nedanstående länk
I morgon kanske jag inte tar semester, eller förresten vi får se jag kanske bara latar mig eller drar i mig lite polyesterångor. Vem vet?
Vi hörs /Tomas
Låtar och filmsnuttar tillägnade Ludde och Bernard
Efter ett hyfsat gensvar på den välregisserade snutten om Luddes promenad med Franske Bernard så har jag rotat i arkiven och funnit följande kompromenterande snuttar, klicka på raderna och håll till godo
Här går en lycklig man, Traste Lindén
Som en riktig man. Kennet and the knutters
Här Kommer lilla Ludde
100 höjdare. Tveksam om det är vår Ludde
Ludde ser snö för första gången. Ännu mer tveksam om det är vår Ludde.
Men nu är vår Ludde tillbaka som Bernard gräsklipparn.
Bernard och Ludde i en mekanisk symbios
Bernard W1 lite större men störtskön
Bernard w112
Bernard W 10 samma som Luddes
Se så roligt jag kan ställa till det efter bara 2 glas rödtjut. Höll på att glömma 2 pavor "Oppigårds Indian Tribute" klassad som världens godaste öl just nu och tillverkad i Hedemoras utkant
Vi hörs /Tomas
Ludde tar en premiärpromenad Bernard
Klicka på länken så får ni en glimt av människans bäste vän, nåja Luddes bäste vän.
Nu kommer vi under hösten under kvällslyktornas sken få se Ludde rasta Franske Bernard för nån morgonpromenad tror jag inte han mäktar med.
Vi hörs /Tomas
Traderafynd
Tänk vad mycket skojiga grejer man hittar på Tradera, kolla bara vad jag investerat i för att hålla höstdeppen på behörigt avstånd.
Tank från Husqvarna änglavinge tillverkades bara 1940. Lite slimmare, mycket vackrare
Två framtida projekt. Änglavinge board tracker. Den andra, okänd ram 20tal, REX tank 20 tal. vx låda ALBION 30 tal, vi får se vad det slutar med.
Jag måste snart sluta snoka på Tradëra. Visst är det kul med grejer men det kostar flis om man ska fullfölja och eftersom jag valt att bli friherre så är inflödet i pungen mer sparsmakat. Visst fan jag glömde ju att pensionen höjs med 50 kr mån nästa år och jag vet fortfarande inte var jag ska placera dom pengarna.
Den insatte kan nog hitta polyuretanblocket som ska ttjäna som fjädring på sivagnen.
Jag gnor vidare med sivagnen.
Vi hörs /Tomas
Bernard Moteurs
En del skaffar hund som dom är ute och går med och gärna visar upp, samt visar hur tama dom är.
Men Ludde han skaffar en gammal mjölkmaskinsmotor av märket Bernard Moteur som han tänker placera på en liten vagn och gå ut och gå med.
En mycket vacker liten fransk skapelse som konkurerrar i skönhet med Fransk Bulldog
Jag kan tänka mig att han stolt rastar den i Sveaparken på sin lilla vagnbland alla andra hundägare och när han rycker i startsnöret så morrar den behagligt.
För övrigt så har jag kommit igång igen med mitt sivagnsbygge och känner mig inspirerad. Jag har återgått till plan A vad det gäller bakhjulsfjädring och har satt i fjädringselement av polyuretan i stället för guttaperka.
Polyuretanbiten har jag haft i min ägo ett tag men haft problem att kapa den men efter ett tips så la jag den i frysen ett dygn och kunde sen ganska enkelt kapa till den med en träsåg.
Vi hörs /Tomas
Neonnostalgi
Huset där jag bor byggdes nån gång i slutet av 50 talet, jag kommer ihåg när det invigdes och hur impad man var av mosaikutsmyckningen och neonskyltarna. Nu har man renoverat fasaden till originalkulören som är lite tråkigt grå rysskulör, men det roliga är att man har renoverat neonskyltarna som nu lyser av full kraft.
Neon lyser vackert i höstmörkret
Mosaiken har stått emot tidens tand och behövde inte renoveras.
Vi hörs / Tomas
Världens Barn
I kväll var det den stora ljusaftonen i Sveaparken Hedemora tiil förmån för Världen Barn
Stämningsfullt med ofantligt mycke marschaller i parken
Hedemoraborna var riktigt givmilda och skrapade ihop över 160 000 kr till barnen det värmde.
Jodå jag lättade allt på min överfyllda börs och gav ett bidrag för att lätta mitt samvete.
I morgon söndag kör vi 6 timmars Enduro och klimatkompenserar alla elbilar.
Vi hörs /Tomas
Friherrens turné i europa del 4
30 September
Dags att runda av mitt besök i Tjeckien och dra sig lite norrut
Jag vinkas av av Tony utanför Klabo Saloon
Fortfarande högsommarvärme här nere och jag får med kartans hjälp söka mig mot Tyskland igen. Jag söker mig mot ett bergspass vid Bad Brambach och stannar till nu när jag är i ett land där Garmin hittar. När jag har tryckt in mitt mål som är Tzummarum i Holland dit jag räknar med att vara nästa dag och jag gör givetvis valet att avstå autobahn. Då får Garmin spel och verkar blåsa hela topplockspackningen den blev helt dum i huve. För första gången sviker Garmin mig och vill bara visa hastighet och höjd över havet, vilket enligt Ludde är fullt tillräckligt som anser att alla övriga uppgifter från en GPS är onödiga.
Jag rafsar ner en Roadbook som hastigast på ett papper och fick förlita mig till den och kartan.
Exempel på Roadbook jag använde i Tjeckien. Funkar de me.
Jag hankade mig fram hjälpligt men vägnätet blev allt tätare och alternativet att åka autobahn närmade sig.
Lite skoj blev det när jag helt plötsligt fick en känsla av att jag åkte på en racerbana, inte minst då hojarna jag mötte körde ruggigt fort och jag upptäckte läktare och sandfållor. Jag spanade efter vad orten hette och det visade sig att jag var på landsvägsbanan i Schleiz där man i år körde sivagns VM så nu har man beträtt ytterligare en racerbana.
Vid nästa tankstopp så testade jag åter Garmin efter att ha funderat över varför den bröt ihop. Jag lade in ett mål som inte var fullt så långt bort och se nu började den så smått räkna ut en rutt, pust vad skönt. Jag hade helt enkelt gett den alldeles för mycket att bita i tidigare, det måste ju räkna ut alla djävla småvägar i europas vägtätaste område och fick hjärnsläpp.
Hittade ett mycket trivsamt gasthause när det mörknade i ett höglänt bergsområde som hette Berkatal så det blev till att käka och bo där samt att över några utsökta Bier bekanta mig med ortsbefolkningen som mjuknade efter några glas och uppskattade att jag pratade Tyska med dom.
Ett ytterst trefligt ställe. Gasthause Schindewolf
1 oktober
Nu bär det vidare mot Holland och Garmin är i högform och lotsar mig på trevliga småvägar ända fram till Tzummarum i Holland. Jag knackar på dörren till René Stellingwerf och dyker upp som gubben i lådan och där bjuds på middag och mycket MC snack, hans fru är dessutom burkslav i rundbana så det finns mycket prata om.
I grannbyn Sexbierum (mysko namn) parkerar jag hojen i meken Fedde,s garage och tar in på hotell Harmonie, äter gott och sover gott.
2 oktober
Träffar Fedde på förmiddagen och drar sen ut på en turiståkning medelst MC i Friesland.
Jag är väl inte så jätteimpad av landskapet men man måste beundra dessa Holländares idoghet som för att få mer mark vallar in landet och tömmer ur vattnet. Istället för att som övriga världen sitta med armarna i kors några millioner år och vänta på landhöjningen.
Hittade en del mysiga gamla kanalstäder. Handelkoppen heter den här staden
3 Oktober
Dags att vända näbben hemåt. Det var planerat att ta sig upp till Rödby denna dag men när jag slog upp mina violblå så upptäckte jag att det ösregnade och blåste styv kuling, dom har ju väldigt mycke fläktar i Holland oxå.
På med all regnutrustning och iväg, jag sket i småvägarna eftersom det ändå inte gick att njuta av finåkning en sån dag. Det blev till att borra ner visiret och grisköra och det slutade med att jag hamnade i Bor utanför Värnamo 90 mil senare vid åttatiden på kvällen. Det blev hemkärt och kul att träffa sonen sonhustrun och barnbarnet Nova.
Nova mitt kära barnbarn jag tror hon kommer att gilla motorcyklar,
4 oktober
Hemmet hägrar. 43 mil känns som ingenting man blir härdad och tränad och Hedemora hade inte förändrats särskilt mycket när jag varit borta. Det som förändrats mest är att det byggts ett nytt svetsbås i isgaraget.
Sammanfattningsvis:
Det är skönt att vara friherre. Ska ni på MC semester skaffa en GPS där man kan välja bort motorvägar, och åk gärna själv för det är fan så mycket socialare än att umgås med dom man alltid gör och kontakterna droppar in av sig själv.
Vi hörs /Tomas
Friherrens turné i europa del 3
28 september
Idag var det dags att dra vidare. Det fick bli en lite längre sovmorgon eftersom det blev en trivsam afton i många Enduroentusiasters lag kvällen innan och min hemsnickrade Tyska blev allt bättre ju längre natten led.
Så småningom tog jag mig samman och packade ihop tält och sovpinaler för vidare resa mot Tjeckien. Jag hade ju nu upptäckt glädjen med att skita i Autobahn så Garmin fick order om att lotsa mig fram på trivsamma vägar och jag siktade på ett bergspass över till Tjeckien vid Oberweisser. Det visade sig ligga väldigt högt upp i bergen på hela 1200m och det nöp lite i kinderna, men ett fantastiskt landskap, inte alper men bedårande utsikt åt alla håll ca 50 km sikt. Jag rullade nerför berget på andra sidan efter ruggiga serpentinvägar bromsandes på 1ans växel och vägräcken var det inte tal om.
När jag så småningom pustade ut på den Tjeckiska sidan och skulle justera in Garmin för nästa delmål så fanns inte den Tjeckiska kartan med! Det blev till att förlita sig på kartan och en Tysktalande Tjeck ritade in var Milevsko som var mitt mål för dagen låg.
Det funkade bra att åka efter kartan oxå men jag fick stanna lite då och då för att läsa in mig, ingen match för en gammal orienterare. Mycket bra vägar här också och väldig många knuttar ute som ivrigt hejade och gav tummen upp åt den Svenska tuoringåkaren med den klart äldsta hojen, man kände sig upprymd.
Målet för dagen Antonin Klatovskys Saloon och hotell
Jag anlände till Klabos ställe och blev väl emottagen fick parkera min BMW inne på gården och fick ett rum. Skönt att få en anständig dusch och säng efter några nätter i tält.
Trivsam barinredning med Antony seniors gamla VM hoj på väggen
Restaurangen hade ett genomgående MC tema (precis som hela min resa) och det hängde en massa gamla Jawa och CZ hojar efter hela väggarna. Ölen var Tjeckisk men maten var Italiensk/Mexikansk/Amerikansk
Typisk Tjeckisk väggdekoration
Jag träffade på kvällen Jan Klatovsky och Antony senior samt en kraftfull mek jag inte minns namnet på men han brukar vagga runt i shorts vilken tid på året det än är
29 sepember
Jag tog tillfället i akt att besöka Klabo Faktori som låg ett par mil från Milevsko.Den såg inte mycket ut från utsidan men på insidan var den desto modärnare med en plåtavdeling, lackbox, bromsbänk, och en MC avdelning.
Jag tog tillfället i akt att besöka Klabo Faktori som låg ett par mil från Milevsko.Den såg inte mycket ut från utsidan men på insidan var den desto modärnare med en plåtavdeling, lackbox, bromsbänk, och en MC avdelning.
Verkstan som vaktades av 2 äckliga Rottweilers
Jag fick oxå beskedet att Jawa fabriken hade klappat igen efter stora ekonomiska problem vilket känns förödande för isracingen.
Antony senior i bakgrunden. Ishojarna klara inför vintern
Klabo grabbarna kör en hel del cross, gräsbana och supermoto sommartid dom hojarna skymtar i bakgrunden.
Nydesignad Isracer som Jan kommer att testa mer i vinter
Det fanns 6 ramar som skulle skickas till Ryssland där, och även nån ram till Sverige.
Det får nog bli en del 4 av min reseberättlese så jag ber att få återkomma
Vi hörs / Tomas
Friherrens turné i europa del 2
26 september
Nu var det dags att dra ut i terrängen för att uppleva 6 days i dess rätta element och jag fick skjuts av Racemagazins utsände Inge Bergkvist denna dag så min BMW fick vila sig lite.
Den internationella Enduron ser inte ut som den klassiska Svenska med timslånga dräparsträckor av novemberkåsatyp. Men det är nog så krävande eftersom man väljer att ha skitsvåra och jobbiga transportsträckor som körs under hård tidpress, specproven är korta och fruktansvärt snabba och intensiva.
Transportsträcka som det var svårt att gå uppför
I dom värsta backarna så körde väl dom första=bästa 50 förarna upp utan problem sen fick många jobbigt men det fanns gott om funktionärer i gula vilsevästar som hjälpte till.
Venusberg hette det här stället en snabb specialsträcka
Venusberg von oben
Man uppskattade publiken efter hela banan till ca 200 000 och det gick nog åt ca 1500 funktionärer
27 september
Idag blev det till att ta tegelstenen ut i terrängen och jag kan säga att den inte är helt rätt för terrängkörning men jag kom dit jag ville och knarren såg inte ut att ha gått på landsväg, nej här var det en hälsobringande lerinpackning som gällde.
Robban Kvarnström kör hårt på lerig bana efter nattens regn
Att det regnade på natten är inget att gnälla över eftersom mitt tält är av prima kvalitet och dagstemperaturerna låg stadigt på 25 sommargrader.
På kvällen så träffade jag en del kul folk på campingen som t.e.x forne DDR föraren Ewald Scneiderwind som var med och vann 6 days 1963 på en Simson 125a
Ewald med sin packade son
Eftersom hela evenemanget utspelades i gamla Östtyskland så fanns det naturligtvis en massa MC historia i omgivningarna. En av serviceplatserna efter banan var placerad på parkeringen framför gamla MZ fabriken i Szchopnau. En fabrik där det en gång i tiden även tillverkades DKW,s fruktade 3 cyl TT maskiner och även Simson hojar. Det har nu byggts en ny MZ fabrik som tyvärr fått stänga efter 3 månader med ekonomiska bekymmer
Det fanns en hel del gamla kul hojar ute och man verkar tycka om att hålla liv i dom. Självklart så vimlade det av nyare hojar men det är inte lika intressant. Klicka på bilderna under
Skitig IFA Simson Herkules
Lägg märke till barnsadeln
Del verkar som jag måste skriva en del 3 oxå.
Vi hörs /Tomas
Friherrens turné i europa del 1
Hej hopp. Så har man då äntligen hamnat hemma vid sin skrivmaskin igen. Kul resa med många skojsiga möten har det blitt, får nog dela upp det på fler delar om jag ska orka skriva om det mesta.
Söndag morgon 23 september äntrar jag min frustande flygande tegelsten i grådiset för min resa.
Friherren med sitt glänsande vidunder packad och glad.
Jag dundrade på ner till Värnamo för övernattning närmare bestämt i Bor där min son med familj bor, alltid kul att kolla in mitt barnbarn Novas utveckling.
24 september drar jag vidare söderut med Tyskland i sikte. Väderprognoserna spådde regn men jag klarde mig ända till sista kilometrarna före Gedser, däremot så blåste det smådjävlar värre hela tiden men det är ju inte så undra på när hela Danmark är täckt av gigantiska fläktar, måste gå åt mycke el för att driva dom.
Dags att äntra färjan till Rostock
Väl på vägen i Tyskland så tyckte jag trafiken på autobahn liknade fan så efter 3 mil svängde jag av denna djävulska tjocktarm som sväljer och skiter ut trafik på ett vidrigt sätt. Det är så finurligt att jag har en reskamrat som heter GARMIN GPS och om talar om för den att nu skiter vi i motorvägarna så klurar Garmin ut en resrutt där det bara i yttersta nödfall blir lite motorväg. Jag fattar inte alla Svenskar som ställer hojarna på tåget genom tyskland, jag fick en helt underbar mc resa. I varenda liten byhåla finns det ett Gasthause och ett "Zimmer frei" till vettiga priser och för att citera filosofen Robban Broberg "Målet är ingenting resan är allt" eller som en del säger, Resan är målet.
Se så trefligt man kan bo. Här åt och bodde jag första natten i Tyskland
25 september
Förbannat kul MC åkning blev det denna dag fram till Chemnits där Saschenring är beläget. Bland annat så passerade jag Wittenberg och såg kyrkan där Martin Luther bankade upp sina teser på kyrkdörrn, se där så kulturellt kristet det kan bli. Då jag hade lagt in Saschenring som resmål och hade ett hum om var det låg så följde jag slaviskt min Garmin men började ana ugglor när jag kom allt närmre centrum i denna miljonstad. Visst hittade jag Saschenring men det visade sig vara en gata som hette så! Jag kontaktade en trevlig ung moppetysk som pratade oklanderlig Engelska och han googlade snabbt fram hur jag skulle ta mig dit, det skulle skrivas Am Saschenring och vips efter att ha vänt 180 grader så kunde jag så småningom ta mig till tävlingscentrum på den riktiga Saschenring och min tegelsten kan skryta med att dess hjul rullat några meter på denna bana.
Ouff så pampigt men nu snackar vi Moto GP bana och inte Sviesta
Snabbt upp med tältet för nu hördes det komma rullandes mot sin kvälls service efter 2 körda dar Endurohojar. Det är lite kul och se den servicen för inom enduro så sköter föraren all mekning och servicepersonalen får bara langa verktyg och tanka.
Linus Karlsson i klubblaget Team Östra i mekartagen
Det är en uppvisning i sig att se servicepersonal och förare i samspel. På ca 10 minuter så kränger föraren av och på både fram och bakdäck med mousse slang som ligger på ca 0,8 hg tryck, byter luftfilter och bromsklossar och ska det funka så ska allt finnas på plats. Under loppet av ca 70 minuter så dundrar 25 Svenska förare in i servicen och allt ska funka från personalens sida och det gör det. Här är det inte snack om nån F1 service med 20 pers som snyter näsan på en förare.
Jag stötte på Skalle med fiancèe i depån
Dom körde som ryggsäckservice till Robert Kvarnström och Pontus Högberg. Det visade sig att vi bodde på samma camping tillsammans med Inge Bergkvist från Race Magazine som hade sin redaktion inrymd i ett 2 manstält, det här visar lite av Endurons själ. Det blev att hänga med dom människorna ett par dar. Mycket trefligt.
Enduropinuppa. Såna ser man fan inte på Isracing. Snygga stövlar.
Pust måste ge mig för ikväll men det kommer fler delar af friherrens äfventyr uti Europa.
Vi hörs /Tomas
6 meter under havet
Efter att ha åkt tillbaka genom tjeckien i söndagss
